• 297
  • 1

Stabilt!

söndag 22 juli 2012 Fredrikstad, Norge

Kära vänner, jag vågar knappt erkänna det själv men jag tror det börjar blir bra!

I fredags jobbade jag åter kväll och det gick bra! Jobbade med trevligt folk, bland annat med en snäll undersköterska som verkligen stöttade och en rolig svensk sjuksköterska.
Fick tillfället att sätta två nålar (wohoo!) och faktiskt dra ett pleuradrän! Hör och häpna för här i Norge gör endast läkarna det! Fick en smärre chock, känns ju faktiskt lite overkill, i Sverige gör ju en ssk och en usk det tillsammans. Som tur var rondade jag med en svensk dr. och när jag uttryckte min förvåning över detta fenomen sa han att jag gärna få dra dränaget; tänk att man kan bli så lycklig över så lite! :) Han fick således assistera och knyta suturerna och jag fick leka "riktig sykepleijer", kvällen var fulländad :)

Lite fler tankar kring den praktiska biten här i Norge. Jag tycker de gör allt så svårt för sig själva! Till och med medicinvagnarna är så dåligt "designade" så egentligen vet jag inte om de hjälper eller bara är i vägen?

Igår lyckades jag hitta adventkyrkan i Fredrikstad, den är jättefin och ligger väldigt fint också. De flesta är borta på semester men de som var där välkomnade mig hjärtligt och jag träffade till och med en kvinna som jag har gemensamma bekanta med, tänk vad världen är liten! Predikan var väldigt intressant och handlade om vad fundamentalism är, väldigt rätt i tiden..!

Efter gudstjänsten gick jag och satte mig i en park, åt min fruktlunch och begav mig sen nervöst till jobbet. Jag kan inte släppta de känslorna helt och bara slappna av...

Men gårdagens pass blev faktiskt helt fantastiskt, nästan roligt! Det var kul personal och vi hade väldigt få patienter så vi slapp stressa runt som yra höns för en gångs skull. Hann sitta ner och äta och till och med baka! Försökte mig på en kladdkaka men utan rätt ingredienser och verktyg så blev det mest bara en chokladkaka.. Men det var väl uppskattat av både patienter och personal :)

Jag förstår att långt ifrån alla pass kommer vara så lugna men det var väldigt skönt att slippa alla de där negativa känslorna att man inte har kontroll och att man känner sig så fruktansvärt otillräcklig. Så ja, de två sista passen har gått väldigt bra och jag känner mig lite bättre till mods, tack och lov!

Nu har en hel vecka gått och jag har överlevt, fantastiskt! Bara 3 veckor och 2 dagar kvar. :)

Har pratat en del med andra svenska sjuksköterskor som jag jobbat med, många har känt precis samma sak som mig så det är faktiskt en stor tröst. Men de flesta är ändå äldre och mycket mer erfarna än mig så det kan nog göra mycket..
Vi pratade lite löner också och det verkar som att det finns en hel del myter kring detta ämne. Många tror att om man inte åker via ett bemanningsföretag utan anställs direkt via sjukhuset så tjänar man mycket bättre. Om jag utgår från det jag fått höra här stämmer det inte alls. Jag får ganska mycket mer betalt per timme. Visserligen får jag inte något övertidstillägg men det är ju inte alltid säkert att man kommer få jobba övertid. Reglerna har skärpts otroligt på den punkten. Vidare jämförde jag min lön med en norsk ssk som jobbat 4 år, och jag har ganska mycket mer än henne också. Först blev jag chockad men sen tänkte jag faktiskt efter. Jag hittade en väldigt intressant länk om detta och andra frågor rörande sjuksköterskor (http://www.xn--sjukskterska-9ib.nu/rimlig-lon-som -sjukskoterska-i-norge/) och där skriver författaren att man får tänka till vad man egentligen är värd. Som bemanningssjuksköterska förväntas du kunna hoppa in på olika avdelningar, vara flexibel, du lämnar familj och boende och ställer upp på ganska mycket. Det är också värt sin del i pengar. Så summan kardemumma: Helsenor betalar helt klart bäst. Det som skiljer dem och sjukhusen åt är övertidstilläggen. Men som sagt, man vet ju inte om man får någon övertid och då kanske det är värt att få en bättre grundlön..?

Imorgon börjar jag jobba natt på gastrokirurgen. Har läst på lite i min kirurgibok som jag tursamt nog tog med mig. Inte lätt område det inte, hur mycket diagnoser och ingrepp som helst! Spännande och se vad som väntar.

Hoppas vinden har vänt för gott i alla fall :)
KRAMAR!

alirif

alirif alirif
Loggade in lördag 15 mars 2014
från: Inhambane, Moçambique

Kvinna, 28 år
Hemort: Norrtelge, Sverige

  • 7 resor
  • 26 länder
  • 116 inlägg
  • 712 bilder
  • 60 besökta platser

alirif

Loggade in lördag 15 mars 2014
från Inhambane, Moçambique

Uppdaterad tisdag 24 juli 2012

Kommentarer till inlägget (1)

  • Isa kommenterade tisdag 24 juli 2012

    Hej Alicia!
    Har hittat till din blogg i dag och du är så duktig! Så coolt att du kan svänga dig med konstiga läkarbokstermer :) Det är jobbigt i början med att lämna allt och behöva jobba på ett ställe man inte är riktigt säker på att man gillar. Men du klarar det! Det bästa är i alla fall bra arbetskompisar och det verkar ju börja lösa sig. Du är stark och duktig!
    Hoppas vi ses snart igen (helst av allt resa någonstans!). Många kramar från mig!!!

Skriv en kommentar

Vill du slippa fylla i namn och e-postadress när du skriver en kommentar? Klicka här för att bli medlem!




Dagboksinlägg

Få uppdateringar via e-post

Fyll i ditt namn och e-postadress, så får du ett mejl varje gång någon av följande medlemmar uppdaterar sin resa.