Resdagboken

Distans men ändå nära

söndag 5 april 2020 Forshaga, Värmlands län, Sverige
  • 274 Visningar
  • 1 Kommentarer
Rapportera

Jag har under en lång tid funderat på hur jag ska skriva, vad ska jag berätta om de sista veckorna, veckor och dagar som mins sagt varit omskakande och overkliga för oss alla. Många organisationer och församlingar har använt ordet tillsammans, vi går tillsammans, och ”vi ställer inte in, vi ställer om”… vi ställer upp. 

Man kan åter igen konstatera att i kriser så hanterar vi saken olika, de kommer mot oss i olika tider och på olika sätt. Det är fantastiskt att se all kreativitet och hur folk ställer upp för varandra och tänker nytt. Jag har sett bilder på lappar i trapphus där man skriver att ”vi ställer upp ” och man visar andra öppet att ens tjänster är tillgängliga, helt fantastisk hur en våg av volontär instater helt plötsligt flödar i vårt land, man vill hjälpa till och stöttar varandra. Vi är inne i en tid av förskingring och isolering… hur hanterar vi det? Kyrkor börjar sända live och fler har möjlighet att lyssna, men gemenskapen då?

Vi lever i en tid som förändrades bara över några dagar, som att vi inte längre kan se längre fram än till nästa dag. Det blev som att vi på mycket kort varsel fick lära oss att leva i en dimma då man inte längre såg framför sig, där molnet kom så långt ner att de kramade om oss så vi inte såg mer än nån meter. Där horisonten försvann totalt ur sikte och alla planer i framtid blev struken eller skjuten på i obestämd tid. Nu skulle vi lära oss att ställa om och leva i nuet. Nu hade vi inte längre våra trygga rutiner att gå till. Vi som blev av med ”vår uppgift eller arbetsplats”, hamnade i ett tomrum, våra välfyllda kalendrar blev fort tomma, resor som vi sett fram emot, fick avbokas.. en tid då större samlingar och event fick ställas in. Nu skulle vi gå från grupp till isolering, hela världen ska byta beteende och alla har eller kommer att drabbats av krisen. Att studera Paulus i bibeln är intressant i dessa tider av förändring, från att vara i grupp, till att bli isolerad i ett fängelse. Där satt han i innerlig bön till Gud beroende av Gud, lovsjöng honom mer än någonsin, något som gav honom styrkan i den jobbigaste av dagar. Det var där han skapade, där han skrev alla uppmuntrande och förmanande breven till olika församlingar. 

En av mina vänner på skeppet Africa Mercy, Anita, skrev en fantastisk blogg om hur vi på något sätt förenas i orden ” vi är tillsammans”, trots distans så är vi inte ensam, vi har varandra och delar liknande upplevelser, i solidaritet och respekt till vad andra går igenom. Vi har varandra och vi kanske även kommer varandra närmare i tider då tiden fått en ny betydelse. Det Senegalenska ordet välkommen, betyder också ”vi är tillsammans”, trots distans så får vi nu tänka på att vi är inte ensam. På min arbetsplats på skeppet Africa Mercy, så blev det så tydligt.. hur stöttar vi varandra när vi från en dag till en annan, måste stänga ner och avsluta det vi gör och sedan bli isolerad och i nästa steg ta snabba avsked av fantastiska vänner.. och nu ha en hälsosam mix av att se och stötta ens vänner som åker och de som stannar kvar, och samtidigt ta hand om dina egna känslor och bearbetning… Ordet, ”safe travels”, får en ny mening och nu hör man fler börjar uppmuntra varandra att va rädd om sig.

Nu är en tid då vi får ställa om och göra nuet till det viktigaste vi har, för vi vet inte vad som händer imorgon. Vi är så vana att leva ett ”normalt liv”, men nu får vi börjar skapa ett nytt ”normalt” som inte är fel men annorlunda. Hur gör man för att skapa en meningsfull dag, att inte förlora sig själv i allt detta och också få plats att ställa upp där det behövs. Att ställa klockan och fortfarande klä sig på morgonen och att bädda sängen som om vi skulle mött vänner på stan. Att fortsätta vara kreativ och skapa nya projekt och ramar för vad som är viktigast i livet, att leva för det som bygger upp och uppmuntrar andra. Att fortfarande skapa mötesplatser till familj och vänner, grannar, med frågan, -hur mår du?

Vi blir mer beroende av Guds ledning och att hitta styrka, frid och hopp i Honom i denna tid. 
Gud manar oss att bli stilla, att komma bort från bruset och kaoset för att va med Honom… i Guds ord är min frid.

Ha en fin dag och ta vara på varandra. ”Gårdagen är förbi, Morgondagen har vi inte sett, men idag hjälper Herren”

Va rädd om dig!!
Anneli

Anneli Persson
Senast aktiv - från Dakar, Dakar Region, Senegal
Kommentarer
Postat av Marianne

Tack för dina kloka ord Anneli!!!
KRAMAR

subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem