Resdagboken

Shop till you drop!

fredag 4 maj 2007 Koh Chang Tai, Trat, Thailand
  • 105 Visningar
  • 0 Kommentarer
Rapportera

Wohoo! sa jag nar vi val framme i Vietnam och skulle ta ut pengar.
3 miljoner kom ut ur luckan, 3 miljoner!
Fast trakigt nog rackte dom inte sa lange, en cocacola kostar 10000 har =).


Haft det riktigt bra dom har veckorna i Vietnam. Vi visste inte riktigt vad vi hade vi hade att forvanta oss utav det. Trodde att det skulle vara ganska likt Kambodja och hade stallt in mig pa trahyddor och fattigdom.
Oj sa fel. Ett mycket gronare land an Kambodja, nastan inga trahyddor och mycket mycket mer vasterlandskt influerat.
De dar sota rishattarna man har sett pa bild har dom faktiskt pa sig. Kul tyckte jag och har provat dom bade en och tva ganger.

Tog buss fran phnom phen i Kambodja till Saigon i Vietnam, ett utav mina favorit stallen I Vietnam. Har borjat bli van med alla langa bussturer sa 10 timmar i en buss kanns helt ok.
Alla kom igenom vid gransen. Var ingen vidare koll har i och for sig. Behovde knappt visa passet. Vi samlade ihop dom i en bunt och skickade in dom for att kolla visumen sa det gick ratt smidigt.
Konstigt hur standarden kan andras pa en san kort stracka.
Kanns som att Vietnam ligger 20 ar fore Kambodja.
Trahyddorna har bytts ut mot betonghus. Inga fladiga hus dom bor i men sag battre ut med betong an pinnar.

Framme I Saigon var det nu dags att saga hejda till Mara och nagra andra fran ganget som skulle aka hem eller till andra stallen.
Vi bestamde oss for att ha en fin middag (vi at nudelsoppa, haha!) och sen ga ut och hitta ett bra party place.
Vart en trevlig avslutning men kande redan da att vi kommer sakna Mara.
Hon har precis fatt Visum for att fa aka till Europa efter manaders vantetid. Hon ska besoka Frankrike. Ska bli jattekul att hora vad hon tycker om det. Det sötaste var nar hon berattade att hon var lite orolig for maten så hon ska ta med sig eget ris (hon ater ris till frukost, lunch och middag).
Hon sager sjalv att hon ar lite utav en rebell for att det ar inte manga fran Kambodja och speciellt inte tjejer som har mojlighet eller far aka sa langt hemifran.
Kanske Kanske kan vi lyckas overtala henne att komma till Sverige de sista veckorna, hon var lite sugen pa det.
Jessica och Matt skulle aka hem men ville garna att vi skulle besoka dom USA eller Nya Zeeland dar Matt kom ifran.
Det later ju inte sa dumt tyckte vi…
Steve och Michelle kommer vi sakna dom med. Steves alla egentligen trakiga skamt, men har man lite taskig humor sa funkar dom bra =)
Den har korde han varje middag: What do you call an exploading monkey? BABOON!!!

Lite om staden:
Saigon ar en riktigt fancy stad. Massa lyxiga byggnader, fina restauranger (med pizza pa menyn) och det kryllar av shoppingcenter fran gucci priser till marknads priser.
En ren stad med fina parker och blommor dekorerade langs gatorna.
Gatorna var dock livsfraliga. Har aldrig sett sa manga mopeder pa en och samma gata. De overgangsstallen vi hittade funkar nog inte riktigt som hemma. Det markte vi efter att ha statt dar i evigheter och inga bilar/mopeder stannade.
Har gar man imellan trafiken och forsoker akta sig for att inte bli pakord utav en mopedist.
En rar Vietnamesisk kille hjalpte mig forsta gangen over gatan nar han sag min forskrackta min nar jag stod mitt I gatan.

Vi borjade med att vara lite kulturella for att sedan kunna strosa omkring pa stan och spana in shoppingen.
Vi akte till krigsmuseet. Det var som vantat otroligt jobbigt. Det blir sa mycket mer verkligt nar man ar pa stallet och har allt framfor sig. Manniskor som faktiskt vart med om det. Hemskt!
Pa eftermiddagen kom shoppingen, var ratt duktiga och tittade mest. Hittade en affar med billig dricka och bestamde oss for att ha “hemma” fest med dom andra I ett av hotellrummen.
Ingen smart ide nar man ska upp tidigt dagen efter och krypa I tranga tunnlar. Halvags I bussen dit hor vi Becca be busschaufforen om han kan stanna snarast mojligt. Vet inte om det hade nagot med den billiga vietnamesiska vodkan eller kebaben hon kom pa att hon ville ha 4 pa morgonen.
Ville verkligen se tunnlarna och dom var riktigt balla att besoka. Forstar inte hur de har kunnat bo i tunnlarna.
Det vart resans tjockistest. De var galet sma och anda hade dom gjort vissa storre for turister.
Bade Jag och Trotte klarade oss ner I halet (Hittade en vag pa hotellet idag och sag att vi gatt ner massa I vikt, ingen fatcamp det har inte. Jag har gatt ner 4 kg och Trotte 6kg sa det var kanske darfor vi klarade oss ner I halet =P)
Hade aldrig kunnat hittat ingangarna som var alldeles osynliga under alla löv om inte guiden visat oss.
Efter att ha tagit sig ner I halet var det dags att borja krypa i gangarna. Hade verkligen sett fram emot att testa det har men bara av att knappt komma ner i halet fick mig att tveka. Kunde se framfor mig hur jag skulle fa panik I mitten av gangen.
Tankte istallet var kvar pa marken tillsammans med Melanie och Rebecca.
Men om Vietnameserna har klarat av att bo I dom maste jag val for sjutton kunna krypa 100 meter.
Trotte ar som vanligt lugn och krop snabbt in utan att tveka.
Jag bet mig I lappen och forsokte krypandes pa alla fyra springa igenom tunneln.
Glad att jag gjorde det for det har var nagot jag inte hade velat missa. Att aka till Vietnam utan att krypa I gangarna ar val lite som att aka till Paris utan att se Eiffeltornet.
Vi fick prova pa att skjuta med de vapen de anvande under kriget (AK 47 om jag inte minns fel?)
Trotte har inte lart sig av sitt tidigare misstag med knallpulverpistolen och provide pa detta.
Nagon hade ont I oronen efter.

Strosade runt pa Saigons lyxiga gator pa kvallen. Har hittat en restaurang som vi blivit stammisar pa. Tappat rakningen pa hur manga ganger vi har varit dar, men manga ar det. Smoothies (inte lika goda som mina egna eller som dina Rosie men nastan) och massa gott att ata.
Eftersom att Vietnam har varit en fransk koloni ar det mycket som ar franskt inspirerat. Massa goda Baguetter. Vill inte veta hur manga Baguetter med skrattande-kon-ost vi har tryckt I oss under resan I Vietnam. Gott ar det I alla fall =)

Efter nagra natter I Saigon var det dags for nasta stalle. Nhatrang.
Vi tog nattaget dit vilket kandes ganska skont eftersom att man da far hyttar med sangar.
Nackdelen att ta tag istallet for buss ar val kanske att man inte ser lika mycket av landet som nar man reser med buss.
Den har resan vart I och for sig inte den basta. Vi hade tre hyttar med fyra baddar I varje. Jag var forst in I taget och tog forsta hytten. Tom och James kom efter mig och fragade om jag verkligen ville bo I DEN hytten och om vi inte skulle ta en hytt langre bort med dom istallet.
Orkade inte flytta pa alla saker sa jag stannade.
Sen kom Trotte in och fragade hur sjutton jag kunde valja den har hytten?!
Visste inte att den har hytten var den Hong skulle sova i. CRAP ocksa!

Tror jag har missat att skriva om Hong. Skulle kunna flera sidor om honom men ska forsoka fatta mig kort.
Vi motte upp en lokal guide I Vietnam som skulle folja oss under resan, Hong heter han.
Det maste vara den absolut samsta guiden ever! Jatte dryg person.
Han borjade med att tala om vid en middag at than inte tycker om engelsman eftersom att dom stodde Amerika under kriget. Smart kille att saga sa nar det sitter 6 stycken engelsman runt bordet. Vart inga fler middagar for hans del.
Han ar inte bara dryg han ar lat ocksa. Bara for ATT, var vi da tvungna att gora allt som gick att gora pa alla stallen. Han hade alla ursakter till att slippa. Han borjade med att saga att det inte finns nagot att se har. Vi tog upp lonely planet och visade honom de 40 skrivna sidorna om vad man kan gora pa stallet. Da forklarade han for oss att vi turister inte klarar av den har varmen, det ar inte bra for oss. Vi kommer fran Thailand, vi ska nog klara av det svarade vi.
Sen kom trdje ursakten upp. Den var pinsamt dalig. Det var alldeles for farligt for oss att ga ut pa gatorna eftersom att det finns sa mycket mopeder. Det ar battre att vi stannar pa rummet och tittar pa TV:n som har massa kanaler. Relaxe be happy var hans standiga uttal.
Ja det har ar bara nagra av alla ursakter han har forsokt med.
Vi har ju I alla fall hela tiden haft nagot att prata om. Haha! Hong har blivit ett hett samtalsamne.


Sa resten av alla tagresor var vi snabbt inne med Mel och Jonnie och tog hyttar.

10 timmar senare var vi frame I Nhatrang. Ett mycket trevligt litet stalle. Var inte sa kulturella har utan hanged mest pa den laanga stranden. Fortfarande inte riktigt lika fina som I Thailand eller Malayisa men helt ok.
Pa kvallen traffade vi lite nytt folk. 2 svenska killer, en bunt engelsman och lite local people.
Vi satte oss pe ett mindre stalle dar dom hade billiga buckets och bra musik.
Gick sedan vidare till “why not bar” som ar stallet som galler har. Vart kompisar med agaren av baren och en bartender. Detta resulterade I gratis shots hela kvallen.
Vid halv 5 snaret kom polisen och tyckte att det var dags att stanga igen sa vi gick vidare for att avsluta med Baguetter och skrattande-kon-ost.
Under den har kvallen motte vi en engelsman som vi traffade I borjan pa Koh Tao (under vattenkriget). Kul att vi lyckades hamna I samma land, samma stalle, samma tid en manad efter.
Det var inte bara han vi lyckades springa pa. Traffade ocksa gitarr-Eric som vi tidigare hade sallskap med pa Koh Phangan. Valdans kul att se dom bada igen!
Vart inge gitarrspelande pa stranden denna gang.
Det fanns manga turister som hade fastnat har I Nhatrang och om det inte vore for att vi redan bokat nasta nattag hade vi sakert ocksa gjort det. Var riktigt skon stamning, bra party, strand och skona mannsikor.
Sedan fanns det dom dar som fastnat lite forlange… Man borjade da undra lite varfor man betalar sa mycket for en flygbiljett om man anda bara ska befinna sig pa samma gata I flera veckor och bara umgas med turister.
Fast aka till ett land som Vietnam och se kulturella saker och prata med local people verkar ju lite antiklimax! Right? haha =P
Vart nagra fler timmar pa stranden innan det var dags for nasta nattag.
Vi kopte matsack och hade riktigt mysigt I varan hytt tillsammans med Becca och Katie.
Becca ar en kaxig Londons tjej som blir sa dar roligt arg pa det mesta och klagar garna hogt om det. Helst till Hong.
Katie star for de grova irlandska skamten som vi garvar lappen av oss at medan engelsmannen ser lite bestorta ut av spraket. Hade som sagt garna vart kvar lite langre i Nathrang men taget var bokat.
Fordelarna med att aka nattag ar att de tar sa himla skont med sang och man slipper ga upp 5 pa morgonen, det var inte riktigt min grej det.

Taget stannade I Hoi An, det var har vi skulle spendera de nast kommande 4 dagarna.
Det vart min nasta favoritstad I Vietnam. En helmysig stad med massa fina restauranger, gamla gamla byggnader/hus, lite wilda western kansla over staden. Inga neon skyltar med andra ord.
Inte nog med det de fanns ju ocksa…tada, shopping! Det har maste vara staden for alla ekonomiska fashinistor. Det var shop til you drop!
Skraddare overallt. Man gar in en utav alla satter sig ner och bladdrar igenom alla mangder av Vogue och Elle tidningar och sa pekar man pa det man tycker ar fint och kommer overens om ett pris. De mater alla matt pa en och nagra timmar senare har du din egen klanning sydd for just dig.
SYND att man lever I en ryggsack som ar proppad till maxgransen och fortfarande har den dar trakiga budgeten. Men lite saker sydde vi upp….okej, for mycket kanske om ni fragar ryggsacken. 4 dagar gick snabbt har och det var dags att aka vidare…igen.

Nu har ni massvis att lasa och de stanger här nu.
Far fortsatta senare =) som de tre senaste inlaggen =P

Nu ska vi ut och lara oss eldkonster pa stranden.
Take Care sa hors vi.

Kramar fran Koh Chang



lindalusen
Senast aktiv - från Stockholm, Stockholms län, Sverige
subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem