Resdagboken
Forstar ni vad jag menar med Star Wars?
Forstar ni vad jag menar med Star Wars?

På besök i overkligheten

måndag 5 maj 2008 Bukhara, Buchara, Uzbekistan
  • 356 Visningar
  • 0 Kommentarer
Rapportera


"To enter forbidden Turkistan without papers? I would sooner pay a call on the devil and his mother in law in hell."

Gustav Krist, Alone in the forbidden land, 1939

Solen star lagt pa himlen nar taxin glider fram langs en av huvudstadens valmanikyrerade boulevarder. Vi har lamnat Iran bakom oss och fardats langs Kopet Dag-bergen genom oknen till en av varldens underligaste huvudstader. Ashgabat, (city of love), i folkmun kallad "den vita staden", huvudstad i Turkmenistan. Och nog ar den vit allt... Fullkomligt blandvit till och med, skinande som ett nyborstat colgateleende. Det moderna Ashgabat ar inte mer an 12 ar gammalt, en postkommunistisk artificiell skapelse av den sjalvproklamerade Turkmenledaren Saparmurat Niazov, alias Turkmenbashi (Turkmenernas fader). Under vad som kom att kallas “Altyn Asyr”, (the golden age), forverkligade Niazov sina arkitektoniska vata drommar en efter en och landets gasmiljoner forvandlades till gulddraperade byster av honom sjalv. Det gamla ersattes med det nya, det ryska med det Turkmenska, och efter ett decennie av destruktion och tvangsforflyttande av omyndigforklarade medborgare stod drommen om den vita staden klar. “Halk, watan, Turkmenbashi!!” skanderades fran det vitahuset-inspirerade presidentpalatset och oppositionen fordrevs i landsflykt eller tillintetgjordes dar dom stod.

Niazov visste att odla myten om sig sjalv. I hans sjalvforfattade alster Rukhnama (sjalens bok) bedyras hans karlek till folket men ocksa hans egna narbeslaktade relation med Gud. Rukhnama gjordes snabbt obligatorisk for alla turkmenska medborgare och i allt fran korkortsprov till universitetsansokningar provas applikantens kunskaper om den heliga boken. Enligt presidenten garanterar 100 gangers lasning en saker plats i himlen.
For nagra ar sedan overtraffade presidenten sig sjalv nar han lat sanda upp ett exemplar av boken i rymden i en koreansk sattelit. I 150 ar ar det tankt att den ska kretsa i omloppsbana runt jorden...

Att korsa gransen fran Iran var ocksa det en fargstark upplevelse. Efter en 4 timmar lang bussresa fran Mashad anlande vi till den i oknen placerade gransposteringen. Efter att den iranska gransvakten granskat mitt pass cirka fyra ganger tog vi annu en buss over bron som skiljer landerna at. De turkmenska gransvakterna paminde lite om polisen i Arkansas med karaktaristiska runda skogsvaktarhattar. Efter att ha inspekterat vara visum med minitios noggrannhet, rotat lite i vaskan och tittat pa nagra bilder fran Uppsala sa slapptes vi igenom. I en liten hytt 100 meter bort satt en annu en passkontrollant i form av en hart sminkad, likblek kvinna med korpsvart har, solglasogon och uniform. Rosten paminde om en sprucken transistorradio och hela hennes uppenbarelse fortaljde om att hon formodligen inte var mansklig utan snarare nagon form av androgyn varelse fran en avlagsen galax. Denna manniska skulle komma att bli symboliskt representativ for det surrealistiska Turkmenistan. Efter lite forhandlade med taxichaufforer var vi da antligen pa vag till huvudstaden. Framfor motorhuven lag oknen utbredd. Sma ensamma skjul kantade vagen. Ruinerna av en moske', strosande kameler, en skylt pa ryska, en annan pa turkmen. Och sa vinden som en obarmhartig hartork rakt i ansiktet.

Pa Amanov homestay halsades vi valkomna av den sympatiske azeriern Murat med familj. Forutom turister inhyser familjen ett stort antal duvor vilket innebar att man fick kryssa sig fram mellan sma avskradeshogar pa stenplattorna.
Varmen forsta kvallen var olidlig men vi lyckades i alla fall slapa oss ivag till en kinarestaurang dar vi avnjot ett mycket efterlangtad mal mat och ocksa inmundigade den forsta olen pa tre veckor. Notan betalades med en sedelhog som mätte cirka tre centimeter i hojd. Vi kom precis hem i tid innan utegangsforbudet som borjar klockan 23. (Nej, det ar inget skamt).

Dagen efter borjade det inte sa ringa foretaget med att besoka stadens sevardheter. Independence park, Independence square, ten years of independence park osv visade sig alla vara arkitektoniska lovsånger till den numera avlidne presidenten. En av de mest bisarra konstruktionerna torde vara den 75 meter hoga Arch of Neutrality som Niazov lat resa som symbol for landets neutrala position till omvarlden. Med sina tre vita pontoner och raketliknande kropp for den osokt tankarna till rymdepos som Star Wars och Star Trek. Pa mitten sitter 5 illuminerade ringar som symboliserar landets fem stater, pa insidan av pontonerna sitter bronsplattor med bilder fran landets historia. Som kronan pa verket star Turkmenbashi sjalv pa toppen i form av en 12 meter hog staty i forgyllt guld med utstrackta armar som roterar 360 grader langs med solens position pa himlen. Pa kvallen lyses hela spektaklet upp av intensiva neonfarger som vaxlar fran isblatt, gront och chockrosa. Synen ar... tja, speciell...
Turkmenbashi world of fairytales ar en annan marklig skapelse som kostade astronomiska summor att bygga och lamnade manga familjer utan bostad. Bland annat finns dar en berg och dalbana som loopar over en enorm model av kaspiska havet. Nedanfor arch of neutrality ligger jordbavningmuseet som skildrar den fruktansvarda katastrof som i Oktober 1948 orsakade mer an 100000 manniskors dod (bland annat Niazovs mamma och syskon) och som fullkomligt utraderade huvudstaden fran kartan. Framfor museet star annu ett monument i form av en jordglob med presidentens Mamma och Niazov sjalv som ett guldforgyllt barn hogst upp. Under star en frustande tjur som symboliserar jordbavningen.
En annan av manga markliga saker ar Turkmenbashi cable car som ar en slags skidlift som gar upp i Kopet Dag bergen pa gransen till Iran. Denna var tyvarr stangd nar vi var dar.
Utanfor Nationalmuseet (som ocksa var stangt traffade vi taxichaufforen Alexander som harstammade fran Ukraina men som bott i Turkmenistan i 30 ar. Han kom att bli var ciceron under de aterstaende tva dagarna i staden. Med hans Lada Niva blaste vi fram langs avenyerna, besokte Ashgabat Zoo, Tolkuchka basar, marknaden, varldens storsta fontan som inhyser ett shoppingcenter, kebabrestaurang med ryska servitriser, OS arenan (!) och aven en skridskobana.

Det kom att bli en ganska sa trevlig (om an bisarr...) vistelse i Ashgabat. Pa den tredje dagen lamnade vi staden for en 60 mil lang bilresa genom Karakumoknen till landets andra stad Turkmenabat som ligger ett par mil fran Uzbekiska gransen.
Resan dit var lang och kantad av kameler och sanddyner men vi hade ingen som helst anledning att klaga dar vi svischade fram i 130 km/h i en sprillans Toyota. I Turkmenabat checkade vi in pa den hittils mest sovjetaktiga inrattningen Hotel Lebapgurlyshuk dar vi blev antastade av den turkiska receptionisten (och tillika gladjeflickan) och hennes rundlagda koreanska kollega. Vi avböjde å det vänligaste.

Den 2 Maj stamplades vi ut ur Turkmenistan. Att anlanda till Bukhara i Uzbekistan var som att komma atervanda till civilisationen. Fullt med turister, trevliga restauranger och till och med en krydd- och sidenfestival dagarna till ära.

Orkar tyvarr inte skriva mer nu. Vi hors snart igen.

Hade!

/Tobias


Tio markliga saker du inte visste om Turkmenistan:

1. Det turkmenska spraket har sitt egna patenterade alfabet kallat Elipbi.
2. Turkmenistan ar centralasiens varmaste land med sommartemperaturer pa upp emot 50 grader (40 grader nar vi var dar den 28 April).
3. Turkmenistan planerar att bygga centralasiens storsta artificiella sjo mitt i Karakumoknen till en kostnad av 8 miljarder dollar. Landet har redan varldens langsta bevattningskanal (137 mil)
4. Det officiella namnet pa den dinosaurieart som hittats i ostra landet ar “Turkmenosaurus”. (Vad annars...)
5. 40 liter bensin kostade for cirka tva manader sedan 4 kronor. Nu har den gatt upp lite och ar enligt invanarna “mycket dyr”. For priset av en liter vatten fick man alltsa 12 liter bensin.
6. En lagenhet pa tre rum och kok kostar circa 12 kronor per ar i hyra. Vatten och elektricitet ar gratis.
7. Gas ar gratis men inte tandstickor vilket innebar att manga later sina gasspisar sta och brinna 24 timmar om dygnet.
8. Turkmenistan ar tvaa efter Nordkorea pa listan over varldens mest inskrankta pressfriheter
9. Arets manader har forarats namn efter Niazov och hans familj. Hans mamma Gurbansoltan ar April, han sjalv ar Januari osv.
10. Den storsta sedeln ar vard knappt fyra kronor.

Tobias Von Heideman
Senast aktiv - från Uppsala, Uppsala län, Sverige
subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem