Resdagboken

Burning Hot in Cali

söndag 28 september 2008 Los Angeles, Kalifornien, USA
  • 67 Visningar
  • 0 Kommentarer
Rapportera

Ända sedan jag flyttade till San Diego för snart en månad sen har jag levt med en konstant och vagt förnimbar känsla av att vara statist i en film. Vissa dagar växer sig känslan starkare än andra. Igår var en sådan dag.

Dagen började i sakta mak med att vi åkte till universitetet och spenderade våra sista pengar på kurslitteratur. Emmy och Sam stack sedan till Downtown och körde go-cart medan jag tog bilen till Hillcrest, som är San Diegos gaykvarter och en av de trevligare stadsdelarna, för att kolla in skivaffären Taang! Records. Där blev jag genast kompis med butiksinnehavaren som bjöd med mig på spelning senare på kvällen, där han lovade att presentera mig för lite locals. Vi stod och pratade en stund, tills vi insåg att det var ohållbart att föra en givande konversation, eftersom den enda andra kunden inne i butiken då var ett gammalt fyllo som hela tiden stod precis bredvid oss och skrek högt och länge om hur vacker gud hade gjort mig (!).

I alla fall, kvällens spelning utgjordes av två punkband från LA, och ägde rum på Bar Pink Elephant i North Park. San Diego är en extremt uppdelad stad, inte som Stockholm där alla bor i förorten och festar i innerstan. Istället festar man i den stadsdelen där man råkar bo. (I Ocean Beach bor alla hippies, samt jag och Emmy, i Pacific Beach bor preppy collegekids och surfare, i La Jolla överklassen, i Hillcrest bögarna och flatorna och i North Park punkarna och de coola kidsen.) Här finns inte direkt någon fungerande lokaltrafik, vilket gör att man måste ta bilen för att komma till en annan stadsdel. Visserligen kör de flesta här även under alkoholpåverkan, men som ansvarsfull svensk vill man helst inte dras in i dylika aktiviteter. Jag gjorde således upp med Johan, som råkar bo i North Park, om sovplats hemma hos honom och tog därefter bilen till Pink Elephant på 30th Street.
Precis när jag svänger in framför baren, i hopp om att hitta en närliggande parkeringsplats, ser jag i backspegeln hur en polisbil smyger upp bakom mig och med blåljusen signalerar att jag ska köra in till kanten och stanna. En storväxt blond Ken-docka med markerade käkben och myndig stämma kliver så fram mot min nervevade ruta och ber om ”license and registrations, please”.

I samma sekund som jag kliver ur bilen för att visa upp tillbörliga papper, vilket inkluderar registreringsbevis, försäkringsbevis, körkort och pass (det sistnämda fick polisen att utbrista: ”S-v-e-r-i-g-e. You’re Swedish? Oh, my wife is from Sweden. This is the first time I pull somebody from Sweden over.” Hallå? Hur klyshigt är det inte att den blonda superman-polisen har en svensk fru? Det här är verkligen stereotypernas förlovade land. Jaja, slut på parentesen.), i samma sekund dyker från ingenstans omkring fyra tusen (!) cyklister upp. Alla susar förbi i rasande fart där jag står och konverserar artigt med polisen, och en majoritet av cyklisterna skriker saker som ”Let her go!”, ”She’s innocent!”, ”Fucking cops!”. Till saken hör också att alla som står utanför Pink Elephant och röker ser hela händelseförloppet: svensk punktjej i röd lugg och kort kjol och med världshistoriens fulaste bil (uppcabbad, utan bakruta, med sprucken framruta och halvt fungerande sidofönster) blir stoppad av farbror polisen samtidigt som en aldrig sinande ström av cyklister åker förbi och högljutt kommenterar det hela. Det här hamnar utan tvekan på min topp 5 över de mest surrealistiska ögonblick jag någonsin upplevt. Eftersom jag inte hade gjort något olagligt (mer än att köra utan registreringsbevis på nummerplåten, eftersom jag inte har fått dessa från Department of Motor Vehicles ännu, vilket alltså var anledningen till att jag blev pulled over) fick jag i alla fall åka iväg så fort cyklistinvasionen hade upphört – vilket tog säkert åtminstone 20 minuter. När jag kom in på Bar Elephant var jag redan kändis och fick massor av nya kompisar. Många timmar senare mötte jag upp Johan och gick hem och sov i hans och Brookes finfina villa med bubbelpool på tomten och ismaskin i kylen. Somliga har det bra, minsann.

Idag är det kallt här. Eller ja, med kaliforniska mått mätt i alla fall. Fast bara över stränderna av någon märklig anledning. Downtown skiner solen. Det har dock inte hindrat mig, Emmy och Christian från att hänga i Pacific Beach och kolla på surftävling samt åka bergochdalbana i Mission Beach.
Jag saknar folk hemma i Sverige, och somliga i Tyskland, en smula. Ni får komma och hälsa på.

Sedermera har det för övrigt gått upp för mig att cykelmobben var San Diego-grenen av Critical Mass (http://en.wikipedia.org/wiki/Critical_Mass), som jag nu funderar på att joina.

Äsch, nu sätter jag punkt. Hej hej!

Sanna Boman
Senast aktiv - från Stockholm, Stockholms län, Sverige
subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem