Resdagboken
En hemmagjord stereoanläggning ansluten till motorcykeln med startkablar. Bra gjort!
En hemmagjord stereoanläggning ansluten till motorcykeln med startkablar. Bra gjort!

mitt-i-natten-uppdatering

tisdag 25 januari 2011 Bobo-Dioulasso, Hauts-Bassins, Burkina Faso
  • 467 Visningar
  • 0 Kommentarer
Rapportera

Halli hallå där hemma!
Jag sitter i mitt rum och pratade svenska nyss för första gången på ett tag. "Åhhhhh, himla BAJSAFRIKA!" akompanjerat med ett knytnävsslag i maddrassen. Hehe. Det är syrsorna som stör mig. Dom kommer in i rummet för att underhålla mig natten lång med en privatkonsert. Ofta när jag vaknar av det ena eller andra kan jag inte somna om förrän jag har gått upp, lyssnat mig till djävulsinsekterna och vallat ut dem genom dörren. Ofta sitter dom i taket nånstans och går inte att nå och ofta tystnar dom när man närmar sig. Efter att ha väntat i tystnaden ett tag kryper man in under myggnätet och sluter ögonen lagom till att den lille rackaren tycker det är dags att börja skrika igen. För att inte tala om de gångerna de sitter i en skråma nånstans där man inte får tag i dom. I kväll har jag dessutom köpt en grej av en kompis som jag inte är nöjd med plus att jag druckit te på kvällen, så med en blandning av mycket i huvudet, massor att ta tag i imorgon, te med socker-kick, irritation på kompisen och syrsorna finns det inte en chans att kunna sova...

Jag älskar den klara afrikanska stjärnhimlen och blir aldrig trött på den. Så för att lugna mig gick jag ut och lade mig på en bänk bara för att upptäcka att det inte var stjärnklart... Hallå va?! Lite hjälp här tack! När jag kom in igen hittade jag en rackare som jag jagade ut, men det låter som om jag har typ tre till här inne. Så fram med datorn och sätta på musik, Norah Jones är sjukt soft att lyssna på när man vill sova.

Sen jag skrev senast har jag vart på en tur till Gaoua, där lobifolket håller hus i borgaktiga lerhus omgivna av sina trästatyer till fetischer. Jag bodde hos familj till en vän och de tog mig till ett intressant museum och sen en dag åkte vi ut och kollade in ett äkta familjehem med en skog av fetischer. För mig känns det så otroligt avlägset att folk fortfarande bor och lever så. Deras hus har inga fönster, bara gluggar för att kunna skuta pilar på annalkande fiender. Back in the days hade dom smetat gift på pilarna dessutom. Två rum inne i huset var fulla med fetischer och ljuset strilade in genom små hål i taket och visade hur ful av damm luften var. En baby som inte var mer än en månad gammal låg nerbäddad för sig själv i en korridor och utanför var en liten hydda med fetischer där man går om man har blivit galen.

Familjen väckte mig vid sjutiden med att nu är det dags att tvätta sig! OK, uppp ur varma sängen, svepa om sig et tygstycke och ut i morgonkylan där en hink med lite för varmt vatten väntade. Sen väntade frukost framför TV:n medan familjen åt utanför. Överhuvudtaget var det mycket tittande på TV-såpor och väntande. Väntande på att någon skulle komma och ta med mig nånstans. Ibland följde jag med Djeneba till hennes jobb på en slags ungdoms- och arbbetsavdelning som måste vara statlig, eftersom de verkar sträva efter att göra så lite som möjligt på dagarna. TV:n stod på och alla satt och pratade skit eller spelade spel på datorn eller läste tidningen. Ibland skrev de nått papper, satte en stämpel och hade gjort sitt för dagen.

Barnen i hushållet passade ständigt upp på mig och pappan i familjen när han var hemma. Sopade, ställde fram mat och duschvatten, diskade och sprang och köpte bröd. Det är bra att bo i familjer men ibland kan man känna sig lite obekväm med att bli uppassad på så extrmemt. Och på ett annat sätt, i Sverige passar man mer upp på en gäst med sin uppmärksamhet och tar sig tid att sitta och prata och hitta på saker, men här när man kommer hem till någon första gången kan ens vän parkera en ensam i soffan medan han försvinner utan förklaring, til exempel går och köper en läsk till dig. Det är mer viktigt att gästen får duscha, sova och äta, sen den sociala biten är inte riktigt lika viktig.

Jag stannade längre än jag tänkt och när jag till slut sa till pappan i huset att imorgon åker jag tillbaks till Bobo, om gud vill, hade jag bara några kronor kvar av det jag tagit med mig. Ändå fick jag mig en påse naturmedicin på vägen tillbaks. En försäljare var på bussen och när jag var tvungen att erkänna (den vita på bussen måste ju bli extra uppmärksammad och uppmuntrad att köpa) att jag inte hade råd köpte busskillen en påse åt mig. Och sen hade jag ju inte råd med taxi hem, men ringde Bakary, som kom och hämtade mig och körde mig ända fram till dörren, så jag kände mig nöjd och välkommen. Skönt att vara tillbaks och kunna spendera sin tid som man vill, men jag saknar redan den goda maten dom gjorde åt mig där borta.

Jahopp, Norah Jones har sjutat sjunga, men syrsorna kämpar på fortfarande... Får göra ett nytt försök med Ane Brun och Sigur Ros som maskeringsljud.

Natti!

Elina Edler
Senast aktiv - från Addis Abeba, Etiopien
subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem