Resdagboken
Buba och hans barn
Buba och hans barn

Första veckan

måndag 3 februari 2014 Serrekunda, Gambia
  • 426 Visningar
  • 0 Kommentarer
Rapportera

Tisdag eftermiddag 28/1 2014
Tillbaka i Gambia igen. Som vanligt möttes vi av Buba vid flygplatsen och kördes till hotellet. Vi kom på att det är 20 år sedan vi träffade Buba första gången, tack vare en krånglande mage. Vi skulle då ha åkt med på Vings utflykt till nationalparken, men eftersom en i familjen hade en mage som inte kändes riktigt bra avstod vi från den utflykten. Vi frågade Vings guide om han kunde rekommendera någon taxichaufför som kunde köra oss dit. Han sa att ni ska fråga efter Buba Sonko och det har vi aldrig ångrat.

Den här gången bor vi på Kairaba Beach Hotel. Det är väldigt fint liksom rummet vi fått i markplan och som vetter mot trädgården. Trots allt saknar vi hotellet Bungalow Beach, som vi bott på i många år. Där hade vi en lägenhet med 2 rum och trinettekök. De nuvarande gambiska ägarna har tyvärr inte förstått att renovera och hålla den standard som hotellet hade när det var svensk ledning.

Middag på kvällen på African Queen. Pepparstek för mig och biffstek med lök för Barbro.

Onsdag 29/1
Buba och jag åkte till Africells gatustånd på Kairaba Avenue för att köpa ett telefonkort till oss, så att vi inte behöver ringa Buba och Linda via Sverige. Den extratelefon jag tagit med, var en gammal Teliaspärrad sak, så det blev att köpa en ny telefon i stället. Det blev en spritt ny Nokia 105 för 131 kr. Jag köpte också en telefon till Buba eftersom han hade fått sin gamla stulen dagen innan. Hans kostade 139 kr.

Medan vi stod vid ståndet, fick Buba syn på Buba 2, som körde förbi på gatan. Han stannade och kom och hälsade. Buba 2 var med och körde oss ibland i mitten av 90-talet och blev kompis med Johan.

Jag köpte sedan lite frukt hos den vanliga fruktdamen utefter Bertil Harding Highway. Hon blev väldigt glad att se mig egen. Det blev en fin papaya, några tomater och lite bananer.

Middag på African Queen igen. Den här gången åt vi tvärs om. D.v.s. pepparstek till Barbro och biffstek till mig.

Torsdag 30/1
Buba kom med papaya, bananer, tomat och bröd. Att få betala för det var omöjligt.

Efter lunch åkte vi med Buba till Linda, som byggt ett väldigt fint hus i Brufut, som ligger söder om vårt hotell. Linda träffade vi nog också första gången 1994 i hennes skrädderi här i Gambia. Vi har under åren köpt många skjortor, blusar och klänningar av henne och hennes duktiga skräddare. Skrädderiet är nu nedlagt och under några år importerade Linda takplåt och stuprännor från Sverige. Hennes senaste projekt har varit avel av vakthundar.

Innan vi kunde komma in på hennes tomt, var hennes medhjälpare tvungen att låsa in de fyra bestarna i garaget.
Oj vilket fint hus och trädgård hon har fått ovanför Atlanten och med en fantastisk utsikt över havet.

Inne i huset hade Linda sparat julen för vår skull. Det var klädda julgranar och annan juldekoration på bägge våningarna. Tillsammans med Buba satt vi på övre altanen, drack kaffe och åt glas och åt pepparkakor. Vi lämnade lite saker som vi tagit med åt henne från Sverige. Det var bl.a. två lövräfsor, grevéost och inte minst russinlimpa från Coop i Gränby.

Vi hade också kopierat foton vi tagit i skrädderiet och när vi första gången var till hennes tomt där grundläggningen var på gång. Hon hade naturligtvis haft egna foton, men de hade försvunnit i samband med stöld av hennes kamera.

På kvällen åt vi på en av hotellets restauranger. Man hade några överraskningar till oss. Först fick vi varsitt glas bubbel. Sedan bjöd man på en liten skål med en fantastisk potatissoppa och lite senare en kokosnötsorbé.

Fredag 31/1
Jag pratade med grannparet från England och de uppmanade oss att gå till strandkillarna och be att få två solsängar att ha i trädgården utanför rummet. Tipset var också att ge killen 100 dalasi (15 SEK) för besväret.

Vi satt på altanen och det kändes som att vi bodde i en djurpark. Det var flera olika fåglar bara några meter från oss. En varan på en halvmeter strök förbi oss liksom några påfåglar. De hade gärna gått upp på vår altan om vi inte schasat bort dem. Framåt eftermiddagen kom ett stort antal apor från apparken bredvid och spankulerade och lekte i vår trädgård. Vi har en särskild vit fågel med lång hals som bosatt sig utanför vårt rum. Den står där och spanar efter maskar och andra småkryp och är helt orädd.

På kvällen blev det buffé på en libanesisk restaurang.

Lördag 1/2
Efter lunch kom Buba och hämtade oss för ett besök hemma hos honom och hans familj. Vi erbjöd oss att köpa en säck ris, men han sa att det hade de gjort för några dagar sedan.

Det blev ett mycket glatt återseende med hans barn och fru. Vi satt oss ner inne i huset och Buba gav oss barnens senaste betyg. De är mycket bra. Särskilt Adamas, där det står ”excellent” på alla rader utom en, där det står ”very good”. Först kände vi inte igen henne. Hon har vuxit väldigt mycket och är redan en liten dam, trots att hon bara är 13 år. Det känns som att det var i går vi var där och såg henne som bebis i Kaddis knä.

Vi frågade också Adama vad hon tycker om förslaget att barnen ska byta skola och hon sa att de vill göra det. Det känns jättebra att kunna hjälpa de fyra barnen med deras skolgång och att de är så duktiga.

De bjöd oss på en smakrik rätt med fisk och ris. Kaddi var på dåligt humör eftersom grannarna nekat henne att få ta dricksvatten hos dem. Det är bara Buba som inte är ansluten till det kommunala vattnet eftersom han inte haft råd med det. Vi hade räknat med ge dem lite pengar, så det var inget svårt beslut att säga att vi kunde ge två tredjedelar av de som behövs för anslutningen under förutsättning att Buba ordnar så att han får avbetala resten till vattenföretaget.

Middag på en italiensk restaurang

Söndag 2/2
Buba lämnade in frukt och bröd till oss i receptionen.
Vi gick ner till poolen och solade ett tag. Lunchen blev varsin tallrik med pommes och dricka därtill. Vi hade en trogen vit fågel som stod vid foten av solsängarna och hoppades att han skulle få det som blev över. Tji fick han.

Vi lade oss sedan i trädgården och solade/låg i skuggan.
Vid 5-tiden kom aporna igen och hade lite show framför oss. Minstingarna lekte tafatt och svingade sig från gren till gren i träden samt rusade runt på gräsmattan. Grannen ovanför kastade ut brödbitar och det kom en svärm på närmare 100 grönfinkar alldeles utanför vår altan.

Inkastaren utanför African Queen lyckades övertala oss att ät middag där i kväll också. Men vi krävde att han skulle övertyga oss och med en man med den svadan var det inte alltför svårt.

Bertil Ellvén
Senast aktiv - från Uppsala, Uppsala län, Sverige
subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem