Resdagboken

Upp i bergen

måndag 17 november 2014 Lo Manthang, Mid-Western Development Region, Nepal
  • 1110 Visningar
  • 0 Kommentarer
Rapportera

Vi vaknade tidigt och tog väskan och checkade ut. Ner till Olive och åt frukost och drack en riktigt god kaffe, sedan åkte vi. Planen var att komma så nära Muktinath som möjligt, en stad med två tempel inne i Annapurna.

Kvällen innan hade vi googlat lite om hur vägarna dit skulle vara. Totalt är det 17 mil från Pokhara, det var 20 mil från Kathmandu till Pokhara, och det klarade vi på ca 5 timmar. SÅ 17 mil borde vi ju klara på ungefär samma tid tänkte vi.

Men så hittade vi en blogg som beskrev det som att det nästan inte fanns några vägar, att det bara var grus, hålor och landslides. Men sedan hittade vi en sajt som arrangerade MC turer, och om dom arrangerar MC turer upp där så måste det väl finnas vägar tänkte vi.

Den första delen av vägen var väldigt fin, men efter ca 10 mil så byttes det till något som såg ut mer som ett krigsfält. Vägarna var mer hål än väg, det var bara grus och stora stenar och ibland körde man i stora vattendrag.

Vi kom framtill en vakt som sa att man var tvungen att köpa tillstånd för att komma vidare. Efter lite googling kom vi fram till att han talade sanning och köpte två tillstånd. Lite dyrt men det var svårt att vända nu.

Vi kör aldrig snabbare än 22 km i timmen, så det tar ett tag att komma fram. Ibland står vi helt still. Vi nådde vårt delmål vid 14-tiden, Totapani. Det är en naturligt varm källa. Vi badade i det oerhört varma vattnet och åt och drack.

Jag övervägde att byta till torra strumpor eftersom jag råkat sätta ner foten i en vattenpöl innan men kom fram till att det skulle kunna hända igen.

Vi hade ca 6 mil kvar till vårt mål, vi frågade en snubbe om han trodde att vi skulle hinna fram idag men han skakade bara på huvudet. Och visst hade han rätt.

Vi körde så långt vi kunde, och även om vägen var något av det värsta jag sett i mitt liv så var naturen och utsikten bland det absolut mäktigaste.

Vi körde längs en turkos flod som rann mellan gigantiskt höga berg, och framme i dalen reser sig himalayas gigantiska snöklädda toppar. Inga ord kan beskriva dessa vägar, dom måste upplevas. Jag har aldrig sett något liknande.

Rätt som det är dyker nästa vakt upp, nu måste vi köpa biljett. Det finns att köpa direkt av honom, eller i Pokhara där vi började vår färd 10 timmar tidigare för halva priset. Efter 0 sekunders betänktetid beslutar vi oss för att inte vända om och köpa biljetten i Pokhara utan köpa den direkt av vakten. Sedan ut i den fina naturen igen.

Vi sitter och gapar nästan hela resan, till solen går ner och det blir kolsvart.

Vi stannar så snart det blir mörkt vid en liten lodge där vi får ett rum för 200 rupies. Den glada gubben som driver det gjorde te och tjocka pannkakor till oss. Pannkakorna var så lång ifrån pappas pannkakor man kan komma, tyvärr. Men teet var gott.

Vi kollade på filmer från GoPron och hotellägaren ropade dit sin pappa för att diskutera vart filmerna var inspelade. Hotellägarens pappa ropade dit sin fru som kom springandes och alla diskuterade högljutt vart vi var på filmen.

Klockan är nästan sju och nu är det läggdags. I morgon fortsätter vi mot templet!

Fabian Mossberg
Senast aktiv - från Stockholm, Stockholms län, Sverige
subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem