Resdagboken
Shoppinggatan i Ginza
Shoppinggatan i Ginza

Shopping i Ginza, och legolek

söndag 18 juni 2017 Arakawa, Tokyo prefektur, Japan
  • 137 Visningar
  • 0 Kommentarer

Lördagar är ju perfekta shoppingdagar och den här var inget undantag. Med en hel del plats i väskorna att fylla och reskassa att bränna så var dagens uppgift tydlig. Dennis och Leo var inte intresserade utan ville stanna hemma och hänga i lekparker och bygga med lego, så jag fick åka och ha en hel dag för mig själv på stan. Usch så tråkigt! Jag hade redan kollat upp några affärer som jag ville åka till och alla låg i det berömda Ginza-distriktet, så jag kände att det var ett ypperligt tillfälle att kolla in det. Jag åkte med metron till Ginza station och klev upp i korsningen (en av de mest trafikerade korsningar i världen) precis bredvid Sony Showroom. Det första som slog mig var att allt var väldigt blankt och högt. Jag hade undrat lite vart alla skyskrapor och krombyggnader var någonstans, och nu hade jag hittat dem! Hela gatan skyltade dessutom med dyra märkesbutiker och skyltfönster med en grej på en pedistal. Jag gick som ett fån och stirrade upp och såg troligtvis ut som sinnebilden av den vilsna kusinen från landet. Tillslut ryckte jag upp mig ur min trans och gick bort till leksaksaffären ”Toy land” som låg i slutet av shoppinggatan. Det var fem våningar (alltså inget som kan tävla med Hamleys i London eller så, men det räckte) fyllda med leksaker och spel och jag åkte högst upp och jobbade mig nedåt. Jag var där i säkert en timme och så fort jag varit och betalat så hittade jag en ny avdelning och var tvungen att titta lite till, betala igen osv.
 
Jag vandrade ut med avsevärt fler kassar än jag tänkt mig när jag gick in och fortsatte shoppinggatan åt motsatta hållet. Jag stack in huvudet i Sonys Showroom, men det var så fruktansvärt mycket folk där att jag kände mig matt. Dessutom hade jag siktet inställt på moderskeppet, mitt mål med hela dagen, Itoya. 8 våningar scrapbooking och washipapper! Jag sögs in genom dörrarna och försvann från världen ett tag.
Där fanns ALLT! Vackra papper och band, fina stämplar och stansar och jag tror att jag fick en girighetsblackout vid ett tillfälle…
Jag måste ha varit där inne i tre timmar innan jag insåg att jag höll på att dö av hunger. Som tur var hade den här scrapbutiken en egen restaurang i takvåningen, så jag åkte upp och åt en sen lunch vid en glasvägg på 12 våningen och tittade ut på kvarteret. Jag började känna av shoppingen i armarna eftersom det blev många påsar att släpa på, men stannade ändå och shoppade lite till på väg ner igen.
 
Jag vandrade bort mot Tokyo station och fortsatte titta på de fina kvarteren, fattig men lycklig. Jag gick ändå en sväng på Loft också och tittade på fina barnkläder innan det var dags att åka tillbaka till huset med mitt byte. Jag kom flämtande in genom dörren vid 18.30 och insåg att jag varit borta hela dagen men egentligen bara varit inne i tre affärer. Vill man shoppa ordentligt i Tokyo så behöver man garanterat mer än en dag!
Kvällen blev en spelkväll och Dennis spöade mig i både Flux och Patchwork (jag vann i alla fall en gång) innan jag utmattad störtade i säng och drömde om papper.
 
Idag (söndag) var det Dennis tur att åka och shoppa och jag som skulle hänga med Leonas. Jag hade kollat ut en rolig lekpark med dinosaurietema i Shinagawa, och för Dennis bar det av till ”elektronikstaden” Akihabara. Vi sällskapade en bit och när han sedan hoppade av fortsatte jag och Leo mot ännu en förort.
Vi stannade på stationen och handlade lunch på ett bageri, det blev inbakad korv i ostbröd, skinkpizza och bullar till fika. Vi tog med oss allt till parken och åt vid ett picknickbord i skuggan av träden. Det var inte en så stor park om man jämför med fredagens utflykt, detta var mer en rolig, vanlig lekpark med åtta stora dinosaurieskulpturer. Det räckte dock för att glädja vår lilla kille, som pep av förtjusning och hoppade runt och klappade alla dinosaurier i tur och ordning. Han lekte med en liten japansk pojke en stund och sedan gömde vi oss för köttätaren och försökte smyga på den utan att den skulle äta upp oss.
Vi lekte i närmare två timmar innan himlen började mörkna och väderappen hotade om regn.
 
Det var dags att packa ihop och åka till Tokyo teleportstation på de konstgjorda öarna i hamnen där vi skulle möta Dennis på eftermiddagen. Leo passade på att sova på vägen och jag fick en trevlig promenad och en liten tågtur. När vi kom fram vräkte regnet ner och det var tur att det var nära till Seaside mall och Legoland Discovery Center. Men eftersom lillgrisen fortfarande sov så gick vi först till Baskin and Robins och åt glass och utbytte historier om våra förmiddagar. Dennis hade också haft en härlig förmiddag med mycket spel och elektronik, men inget var billigare än hemma så han hade inte hittat något att handla.
 
När hela familjen var vaken igen så gick vi till Legoland för att hämta inspiration till vårt legobygge hemma i huset. Det här var kanske en smula mer avancerat… Hela centrala Tokyo var uppbyggt och när man tryckte på en knapp så stack till och med Godzilla fram sitt huvud bakom en skyskrapa. Det fanns några åkattraktioner också, men Leo var lite för liten för dem, så vi nöjde oss med att leka i Ninjaville, Duploland och på Racetester. På det sistnämnda skulle man bygga en egen bil och köra den ner för en ramp och se om den överlevde hoppet. Detta var det mest populära och några olika fordon byggdes och förstördes innan vi kom därifrån. Vi fikade lite mellispopcorn i cafeterian och gick ner till trainworld. Där fanns det både interaktiva spel där man skulle köra tåg och en tågbana där man själv kunde leka med tåg och här blev vi också fast ett bra tag. Vägen ut gick självklart genom souvenirbutiken och helt hög av habegär sprang Leo runt bland hyllorna och pekade och ropade ”ha den”. Han fick faktiskt ett paket med Duplo att ha på flyget på vägen hem, och han bar stolt påsen när vi gick ut ur butiken.
 
Vi åkte upp en våning och åt buffé med utsikt över Rainbow bridge och Tokyo skyline. Själva buffén kunde man väl både ha och mista, men utskikten var härlig!
Under tiden vi åt så började det skymma och lampor började tändas på andra sidan vattnet. När vi satte oss i monorailen för att åka tillbaka in till staden så hade det nästan blivit mörkt. När vi åkte över rainbow bridge så såg vi båtar med färgglada lyktor som guppade nere på vattnet och öarna som vi lämnat var upplysta i färglada mönster. Tokyo lyste välkomnande på andra sidan vattnet och jag fick en lite vemodig känsla när jag tänkte på att vi snart ska lämna allt det här. Monorailen tuffade vidare i kvällen, in över Tokyo, vi åkte förbi hyreshus och tittade in i folks vardagsrum på 12:e våningen, förbi sjukhus och kontorskomplex tills vi kom in på slutstationen och började nedstigningen för att komma hela vägen ner i tunnelbanan och ta oss hem.
 
Nu är vi tillbaka i huset igen efter en händelserik dag och jag har spöat Dennis i alla spel vi hade med oss, så nu sitter han och surar på andra sidan bordet. Imorgon måste vi börja tänka på och planera för hemresan, men inte ikväll, ikväll är vi fortfarande Tokyobor.
 
Kramar från legomästarna

Jeanette Skierus
Senast aktiv - från Arakawa, Tokyo prefektur, Japan
subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem