Resdagboken

Inkaleden

onsdag 27 september 2017 Lima, Callao, Lima, Peru
  • 901 Visningar
  • 0 Kommentarer
Rapportera

Vi tog oss från La Paz till Cusco via Copacabana och Puno. Bussbolaget vi använde oss av var Bolivia Hop som har en turistservice där de hjälper till vid gränskontrollen samt ordnar med utflykter på de olika resmålen. I Copacabana hade vi tex bokat en båttur ut till solens ö "Isla del sol" där man kunde gå iland och utforska inkafolkets soltempel etc. Sheua Lih hade bokat avresa samma dag som oss och hamnade på samma buss vilket var sköj. Hon är bra rolig hon! 

Efter en natt Puno bussade vi vidare mot Cusco dit vi kom fram på kvällen den 16:e september. Jag hade då lyckats blivit tokförkyld igen så det blev direkt ner i sängen vid ankomst till Cusco. Där blev jag kvar även nästföljande dag med feber, frossa och allmänt däckad. Danne mådde inget vidare heller, förkyld med en hosta som aldrig ville ge med sig, och med Lares-vandringen runt hörnet började tiden rinna ut för de två gnetarna. Tillslut fick vi kasta in handduken och avboka den första delen av våran bergsvandring, den så kallade Lares Trek. Som tur var hade vi Inkaleden kvar, det var givetvis den vi sett fram emot mest och med ytterligare tre dagars återhämtning hann vi tillfriskna! 

Den 21:a september ordnade resebolaget (SAM Travel Peru, som jag förövrigt bara har bra saker att säga om) en taxi åt oss till staden Ollantaytambo så vi kunde joina vårat vandringsgäng över en middag och dagen därpå vandra inkaleden. Gänget vi dinerade med bestod av fyra österrikare, en jänkare och en familj från Australien. Tyvärr så skulle inte jänkaren och australiensarna vandra inkaleden så det blev vi två svenskar och de fyra österrikarna som fick stiga upp med tuppen morgonen därpå. 

Klockan 05:00 ringde mobilen morgonen därpå. Upp ur sängen, klä på sig, checka ut,  hämta frukostpåsen som hotellet förberett och därefter vandra till tågstationen och tåget som skulle ta oss till vandringens startpunkt. Vi hade ingen aning om hur vädret och klimatet skulle vara och hade givetvis klätt på oss alldeles för mycket... Det visade sig nämligen vara rätt så tropiskt klimat med hög luftfuktighet och någorlunda varmt när vi steg av tåget. 

Första delen av vandringen var mestadels uppåt, vi skulle upp ca 600 höjdmeter från där vi hoppat av tåget så det var bara att gneta på. Våran guide, Edvard, var jättebra och hade massor av intressant information om de inkaplatser vi passerade på vägen upp. Efter att ha vandrat i vad kan ha varit runt tre timmar kom vi fram till WiñayWayna. (Wiñay Wayna (2650 m) (Quechua for "forever young", hispanicized spellingHuiñay Huayna) is an Inca ruin along the Inca Trail to Machu Picchu. It is built into a steep hillside overlooking the Urubamba River. The site consists of upper and lower house complexes connected by a staircase and fountain structures. Above and below the houses the people built areas ofagricultural terraces or andenes, which are still visible.)
Det är här man slår läger sista natten om man gör den längre klassiska fyradagars inkaledsvandringen (var ute minst sex månader innan för en chans att boka den..). Efter en massa information om WiñayWayna var det dags för lunch och därefter ytterligare någon timmes vandring för att ta oss till nästa delmål, the sun gate! 

Intipunku (Inti = sol, punku = port på Quechua) var en gång den huvudsakliga vägen in till Machu Picchu och även den väg som solen letar sig igenom på väg upp över himlen på morgonkvisten. Det var framme vid Intipunku som vi för första gången kunde lägga ögonen på Machu Picchu, den glömda inkastaden,  och det var en rätt mäktig syn. Efter en halvtimmes poserande och fotograferande började vi så vandringen ner mot Machu Picchu. Ju närmre vi kom ju mäktigare blev det och när vi så kom fram till sista kröken med inkastaden nedanför i nästintill perfekt eftermiddagsljus var det många som hade stora leenden på sina ansikten  (Dannes leende var störst). Resten av eftermiddagen sysselsatte vi oss med att leta efter det perfekta fotot, med eller utan lamadjur i förgrunden, för att därefter ta bussen ned till Aguas Calientes där vi spenderade natten på hotell. 

Efter en god natts sömn åkte vi upp till Machu Picchu igen för en guidad rundtur av våran guide Edvard. Sen passade vi på att bestiga det lite större berget Huayna Picchu, något av det jobbigaste hittills på resan, för att få lite fina vyer av Machu Picchu från andra hållet så att säga. Lunch och så tåg/buss tillbaka till vackra Cuzco var vad vi hann med på eftermiddagen /kvällen. 

Nu har vi tagit oss till Lima som är en rätt behaglig tiomiljonersstad, åtminstone där vi bor i kvarteret Miraflores. Temperaturen pendlar mellan 19 grader mitt på dagen och 14 grader på natten, inte mkt till skillnad där inte. Just nu är det på agendan att hitta en låda och ett postkontor så vi kan skeppa hem lite vandrarkängor och varma kläder. Ja och att lära oss lite mer spanska förstås (Duolingo is our best friend). På fredag drar vi till Mexico City och värmen. Håll tummarna för att det är lugnt med jordbävningar på ett tag! 

Chao!

Mikael Söderberg
Senast aktiv - från Sörby, Gävle, Gävleborgs län, Sverige
subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem