Resdagboken

Mikeys förkortade version av Costa Rica

söndag 7 januari 2018 Raus, Helsingborg, Skåne län, Sverige
  • 753 Visningar
  • 1 Kommentarer
Rapportera

Den efterlängtade resan till Costa Rica börjar med Taxifärd till/från Kastrup. Lotti har fixat  taxin med en förare vid namn "Dimman" som kör oss i samma fart som han pratar dvs i 150kmh. Munlädret vill aldrig sluta pladdra om ditten o datten, men trevlig är han iaf.
Väl framme har vi på mindre än 20 minuter hamnat inne i loungen på CPH, där vi avnjuter semesteröl och annat smått o gott. Flyg till Holland med KLM, 1 timme. Flyg Holland-Costa Rica 11,5 h där vi överaskar Jonte med bokade säte med större benutrymme och lutning av säten, sköönt.
Resan går bra och tills vi ska genom den sista säkerhetskontrollen i San Jose , där en korpulent kvinna i uniform (mums som Sammy skulle sagt) stoppar Lotti och frågare henne om hon har frukt med sig i väskan. Jo svarar hon ynkligt, hon har ju som den goda hustrun hon är tagit med citron till Sammys & min obligatoriska Rom & Cola, det finns nämligen av någon anledning inte vanlig citron i Costa Rica utan endast en version mer lik lime. Den korpulenta uniformsklädda kvinnan tar bestämt citronerna och kasserar dessa. 
Jag tittar oroligt med tindrande (lustfyllda) ögon på hennes handfängsel och undrar om Lotti kommer att iklädas dessa ,men så sker inte varpå vi fortsätter ut där våra vännar ska stå och ta emot oss. 
Utanför tittar jag efter dem men ser bara en liten snart 50år  gammal man i cowboyhatt & linne och shorts och en omålad blondin med ett leende på läpparna. Jo det är dom och jag förstår strax att det är så man ska se ut här, inte som jag, stiligt klädd i strukna golfbyxor och piké. Jag går aldrig i linne. Nåja, efter alldeles för många kramar ( från er alla, till dem) beger vi oss till hotellet, där våra vänner förberett lite med gott att dricka och vars en hatt till mig & Lotti samt hör och häpna vars ett linne till Jonte & mig och en sarong till Lotti liggande på våra sängar. Jonte tar snabbt på sig sitt medan jag tittar misstänksamt på mitt, men ger med mig och avnjuter därefter en god,stark sub samt dricka  som de köpt till oss. Jonte ser dock ut som han varit i landet i 4 veckor då hans ansikte blir illrött av jalapénón i mackan. 
Morgondagen väntar med flyg till Puerto Jimenez där vi ska vara några dagar och bla vandra ut i nationalparken Corcovado. väl där hämtar vi ut hyrbil och kör på vägar som är obeskrivligt usla. Går helt enkelt inte att beskriva hur det är att åka på dessa. Troligen är det jämnare att åka ute i djungeln på djurstigar.
Flygresan till Puerto Jimenez är full av luftgropar och de andra skriker sig hesa av skräck i det lilla planet med plats för 12+ 2 piloter. Själv sitter jag som en trygg viking i sätet och njuter. 
Dagarna i PJ går snabbt och vi upplever mycket roligt och spännade (alla som sett en tapir räcker upp en hand, hmm jaså bara vi alltså). Jonathan får foto på fågellivet som skulle göra National Geographic avundsjuka och Som grädde på moset lyckas Sammy köra punktering på höger framhjul på väg till flygplatsen för tillbakaresa till San Jose. Som ägare av 2 bilar som jag skiftar 8 hjul på 2ggr om året löser Vi ( alltså jag , Sammy ger tyngd åt fälgnyckeln) detta på ett kick och vi hinner gott och väl till flyget. Ännu en skumpig färd i flyg avklaras och ny, beställd hyrbil hämtas. Nu ska vi till Arenal där äventyr i Zip-line, djungeltur, varma källor, vulkaner och annat väntar.  Bilresan till Arenal går lysande på vägar som är ljusår bättre än nere i PJ. Väl framme vid hotellet avhämtas nycklar till rum med utsikt över vulkan och djungel som måste vara topp 10 i världen. Kvällen ägnas av tjejerna i varma källor och av oss grabbar i baren med massor goda drinkar och biljardspel i världsklass. 
Sammy har ju redan skrivit om dagarna här så jag snabbspolar  lite. 
Bilresa på ca 4-5 timmar till St Teresa står på programmet och går lysande tills en Trafikpolis med en syn som rovfåglar skulle avundas i vägkanten stoppar oss, kollar passen och anklagar oss för att 1,5 km tidigare ha korsat heldragen linje. 
1. Vi har inte korsat någon heldragen linje
2. OM vi så skulle gjort så 1,5 km från där polisen står kan han omöjligt ha sett detta.
Han talar om på knagglig engelska att detta kostar oss 300 000 colones ( 4500SEK) och att vi måste betala innan vi lämnar landet. Han går  ytterligare ett varv runt bilen och säger sedan att vi kan betala 150 000 till honom nu så löser han det utan bot. Sammy svarar att så mycket har  vi inte. Buden sänks efter hand och till slut talar Sammy myndigt om att 100 000 är vad han kan få och inte ett öre mer. Polisen tittar snopet på Sammy men går med på mutan. Jag sitter förbannad, frustrerad och funderar på att ta ett snabbt foto på polisens namnbricka men kommer fram till att det är för stor risk.  Ändå billigare med 100k än 300k. Förbannad resten av bilfärden på denna korrumperade feta idiot till sk polis reflekterar jag att polisen hemma än inte nedgraderat sig till denna låga nivå. Hur de ser skillnad på riktiga tjuvar och sig själv är en gåta. 
Detta är en av anledningarna att sådana här länder inte kommer framåt i evolutionen. Korruption finns dock i alla länder i olika former, Sverige inkluderat.
Väl framme i St teresa kommer vi in på den dammiga,gropiga huvudgatan tar höger och glider  uppför backen och in vänster till ett litet område med bedårande vackra gröna hus i japansk/buddha stil vid namn CASA VERDE. Rakt fram ligger det en fantastiskt vacker trädgård med en pool och ett litet, stort hus till vänster vid namn TATOO. Vilket paradis S & C hittat. Förstår hur de sitter här och njuter av djungeln utanför muren med apor, ekorrar, leguaner,hackspettar,kolibris och annat fantastiskt djurliv inpå knuten. Här ska vi nu njuta i ca 2 veckor. Härligt. En helig Captain Morgan & Cola blandas  så fort vi kommer av bilen och resten av  dagen anpassar vi oss till tempot, eller ska jag säga avsaknaden av tempo som genomsyrar livet här. 
Mer avslappnat i både klädsel, uppförande och stil har jag aldrig upplevt någonstans. Lottis ångest över att ha bikini och min ångest över att bära linne försvinner snabbare än man hinner säga något alls faktiskt. Lotti njuter av att slippa måla sig och jag av att slippa bära strukna golfbyxor & Pikétröja. 
Jonathan anpassar sig som vanligt likt en kameleont till omgivningen och glider fram som en Nordisk, ej än solbränd guds gåva till kvinnorna här.
Dagarna här ska ägnas åt bla att bli surfgudar, Cowboys och fiskekungar/drottningar  varvat med att absolut inte göra någonting alls. Vi lyckas med allting vi föresatt oss.
Ridningen för oss grabbar var fantastisk, surfningen cool och fisket helt makalöst. Så makalöst att vi gjorde detta 3ggr.
 

Christel Söderstjerna
Senast aktiv - från Santa Teresa Beach, Puntarenas, Costa Rica
Kommentarer
Christel Söderstjerna
Christelsoder Publicerat

Snyggt skrivet.

subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem