Resdagboken

Som jag längtat efter Omsk

söndag 23 september 2018 Omsk, oblast, Ryssland
  • 231 Visningar
  • 0 Kommentarer
Rapportera

Omsk började lite dåligt med att jag begick rookiemisstaget att inte insistera på ett satt pris utan körde på taxameter. Väldigt mkt dyrare än det borde. Tack för den taxigubbejävel och grattis till typ 250 kr. Aah vi överlever.

Stora gatan såg extremt lovande ut i mörkret. Fantastiska byggnader överallt. Sjukt pepp på nästa dag, men 9 timmar på tåg kl 22.40 gjorde att vi valde att muppa oss till hotellet och stanna där.

Jag fick ett himla intressant rum med en enkelsäng och sen ett sovloft med en dubbelsäng helt ensam. Fantastiskt. Men eftersom jag är lat av naturen så kändes marksängen som bästa valet.

Efter en härlig frukost så var det dags att göra Omsk. Som jag har längtat, 29 år senare var det dags. Och staden är verkligen jättefin. Fattar inte alls varför folk är negativt inställda. Min vän Pasja berättade för nåt tag sen om en rysk blogg som dissar staden i typ varje inlägg. Rude ju.

Vi började med Dostoevskij-museumet. Eller egentligen så är det statliga museumet för litteratur med inriktning Dostoevskij, handlade om andra författare med. Men mest Dostoevskij och honom var den enda jag hade hört om innan också. Tydligen så var det Omsk han förvisades till när han blev utkickad från Petersburg på 1850talet. Han var fängslad i 4 år, men ur perspektivet att han bokstavligt talat stod och väntade på att bli lite avrättad när han blev benådad så var säkert lite sibiriskt arbetsläger en lugn promenad i parken eller nåt. Nä det såg verkligen vidrigt ut det som visades, och enligt uppgift så var det flera av hans medfångar som tappade både förståndet och demolerade delar av sig själva.

Vi passade därefter på att kolla in ett par Dostojevskij-monument, en jättekyrka med massa lökkupoler och fina färger. Jag hittade en konstig gång som gick under jord, där jag gick ner för en ramp, hittade en låst dörr och sen gick upp på annat ställe upp för en trappa. Allt inom 10 meter. Lite random sådär.

Därefter så delade vi på oss, Tobbe och Angela ville skutta över till andra sidan floden Irtysj som jag inte kan påminna mig om att jag hört talas om tidigare, trots att jag alltid varit intresserad av Omsk, men den är iallafall topp 10 längsta i världen. Eller om det var topp 20. Lång iallagfall.

Själv så mötte jag upp den ena av mina tågkompisar från resan mellan Irkutsk och Novosibirsk, Sasja. Han var i Omsk för studier och då passade det ju bra att vi var på plats på en lördag.

Min plan var att bara kolla in staden och framförallt försöka hitta byggnader i neoklassisk stil. Hade en hel lista. Sasja kontrade istället med ett förslag om att åka till en klubb och skjuta pistol eftersom vi råkade passera en vapenbutik. Jamen varför inte.

Sagt och gjort, vi gick in i affären och alla andra utom jag hade en intensiv konversation om olika ställen som fanns att tillgå och vi lämnade stället med ungefär 10 businesskort och alla andra (läs Sasja) ägnade några minuter åt att ringa och boka tid. Och sen boka en taxi. Själv gjorde jag samtidigt absolut ingenting ganska länge utom att känna mig  extremt positivt inställd.

Taxin hämtade upp oss och chauffören var fantastisk härlig och guidade oss runt i omska förorten. Bland annat så fick jag se fängelset som såg extremt otrevligt ut från utsidan. Mycket taggtråd var det. Tänker att jag håller mig utanför alla fängelser här faktiskt.

Tydligen har Omsk jättemånga olika teatrar också. Och han var även oerhört intresserad av att jag var från Sverige, men det är många här. Resten tror typ att jag är från Schweiz. Och är intresserade av det istället.

Väl framme på klubben, som återfinns på www.streloktir55.ru så fick vi vänta en stund och sen fick vi visa pass och fick en väldigt lång skrivelse på ryska med regler som måste läsas igenom och signeras. Tur att vi var tidiga. Men jag fattade..typ. Det påtalades också att instruktören skulle gå igenom regelverket muntligt. Sen kom instruktören som hette Roman och som var helt fantastiskt trevlig och fd militär inom nån av specialförbanden som ingår i Spetznaz och vi fick prova ut skyddsglasögon och hörselskydd.
​​​​Ingen vacker syn kan jag meddela.

Genomgången var jättebra, Roman var  pedagogisk och förklarade allting väldigt fint så det jag missade i skrivelsen hade jag definitivt med mig när det var dags att börja.

40 skott hade jag och jag fick välja mellan 4 olika pistoler som jag väldigt lite fattade skillnaden mellan. Jag valde en Glock och en till som jag absolut inte kommer ihåg vad den hette. Och hur kul var inte det här då. Och jag var hyfsat bra på att skjuta också. Vem hade trott det.. inte jag iallafall. Mest överraskad var jag av att rekylen inte typ mördade mig. Det var ju positivt

Däremot så var jag väldigt upptrissad när jag var klar. Hyfsat adrenalinpåslag. Var liksom helt skakig efter och rätt så trött.
Sasja sköt sedan med vad jag trodde var ett älggevär, men som sedan visade sig vara ett automatvapen. Närmare bestämt en Kalashnikov. Där ser man. Jag trodde liksom att Kalashnikovs undantagslöst var svarta och såg lite plastiga ut. Haha och att alla bruna geväraktiga saker var älgstudsare. Alltid lär man sig något.

Vi hade en hyfsad fotoseans efter och det genererade många ganska fåraktiga kort på mig. Haha posa med olika vapen är inte helt inom min komfortzon. Ni lär se vilka som var coola och vem som inte var det bland fotona. Meeeen från oss alla, till er alla.. En Britt med stort gevär, som just den här Britten inte alls avfyrade 😂. Det kan vara en Kalashnikov. Eller nåt annat.

Jag åkte därifrån med ett dokument med stämpel som jag inte läst och min måltavla med ett monster på. Och väldigt vänliga inbjudningar om att komma åter. Och definitivt, om jag åker till Omsk igen så lätt att jag vill åka dit igen. Sjukt kul var det. 

Jag bjöd med Sasja till kvällens middag och hoppades på att Tobbe och Angela skulle tycka att det var okej, vilket de absolut tyckte.

Vi drog ut på stan och ramlade spontant in på vad som såg ut som en stängd krog men som visade sig vara en georgisk restaurang med sjukt stort utrymme under jord. Väldigt otippat.
​​​​​​ 
Maten var jättegod och underhållningen helt underbar, men himla högljudd. Både livesång, pardans och någon slags magdanshybridshow.
​​​​​​Men ur perspektivet att jag hanterade samtal mellan ryska/svenska där Sasja bara kan ryska och Tobbe och Angela absolut inte kan det samma så gick vi vidare till ett cafe som var lugnare. Mkt härlig kväll, lite för att jag fick prata precis hela tiden. Och ryskan gick jättebra, även fast det var lite svårt att förklara vad en ombudsman gör på ryska.

Sista delen av kvällen ägnades åt att införskaffa mat inför resan vidare till Ekaterinburg och att få en intensivlektion i hur sibiriskt lärkträd ser ut och skillnaden mellan cederträ och cederträwannabe-träd. Rätt svar är: cederträ har fem barr tillsammans och wannaben har 2. O ch stammen, men där fattade jag inte riktigr vad skillnaden var. Och tydligen är ceder flitigt använt i uppbyggnaden av St Petersburg.

Omsk måste jag nog åka tillbaka till, hade behövt minst en dag till här. Men det var definitivt värt att leka hitman istället för att kolla på staden. Extremt rolig dag. Och imorgon drar vi till Ekaterinburg. 14 timmar tar den turen.

subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem