Resdagboken

Swords and sandals

lördag 17 november 2018 Marrakech, Marrakech-Tensift-Al Haouz, Marocko
  • 350 Visningar
  • 0 Kommentarer
Rapportera

Efter två veckors resande i flipflops och skön värme ska jag försöka sammanfatta lite av vad jag uppmärksammat på resan samtidigt som jag skriver om sista dagen. Så det blir ett långt sista inlägg. 
Vi hann inte med mycket mer i morse än att stoppa i oss lite frukost och gå till stationen innan bussen mot Marrakesh avgick kl 9. När vi kom fram stod taxichaufförerna som en flock gamar kring bussen. Intressant hur åttonde taxichauffören tänker när han frågar om vi vill ha taxi när han sett hur vi tackat nej till de tidigare sju. Trots allt skulle vi ta taxi sen till Jemaa el Fna från stationen men det behövdes först göras lite inköp. Det blev en lättlunch på gatan vi uppskattat mest i Marrakesh för att sedan styra kosan till välkända gränder.
Vi mejlade igår riaden vi bott på i Marrakesh, Riad Dihya, om vi kunde lämna våra väskor där några timmar. Det gick alldeles utmärkt och personalen som jobbat på den riaden och boendet i övrigt har varit utmärkt. Efter att ha lämnat väskorna så tog vi oss genom försäljarna i medinan till Ensamble Artisanal. Det är måhända lite dyrare där men man kan se hur de tillverkar vissa av sakerna, som de läderinbundna böckerna, och försäljarna är inte på en som iglar så fort man tittar närmare och priserna är fasta. Mitt resesällskap köpte sig lite porslin innan vi gick vidare till Carrefour för inköp av snacks till flygresan och lite marockansk alkohol att ta hem. 
Ett ombyte och en rask promenad till bussen över Jemaa el Fna efter vi hämtat våra väskor, så stod vi och väntade på bussen. När vi åkte från flygplatsen med bussen för två veckor sedan så ingick returbiljett inom två veckor. Så det blev ännu en färd genom stan och vi insåg att vi trots allt hållit oss i ett väldigt begränsat område i stan, i och omkring de gamla historiska delarna. Inte alls besökt de nyare delarna med nattklubbar, hotell, märkesbutiker och vanliga butiker som H&M och Zara.
Vi var på flygplatsen 2h före avgång men det hade inte räckt om vi inte fått gå före i kön. Säkerhetskontroll för att komma in först, sen gick incheckningen av bagaget snabbt och bi fick växlat våra dirhams till euros. Men innan vi kom till nästa säkerhetskontroll fick vi först passera en kille som kollade boardingkort att vi skulle flyga, och det började gå långsammare. Säkerhetskontroll, men fortfarande hade vi en timme till godo efter att ha passerat den. Sen kom passkontrollen där det skulle stämplas att vi lämnat landet. Precis på samma sätt som när vi landade för två veckor sedan var det här den stora flaskhalsen var. Oengagerade poliser satt i båsen och tar otroligt lång tid på sig för att stämpla och scanna passet, De avbryter gärna jobbet mitt i proceduren för att samtala sinsemellan. När det gått 20 minuter och vi bara tagit en sväng av åtta så fick jag tag på någon för att visa boardingkortet och att vi skulle boarda om 10 min. Vi fick som tur var gå före kön och de ropade sedan ut att de som skulle med planet till Stockholm fick gå före. När vi äntligen kommit igenom stod det såklart en kille till som ville kika i passet så vi fått rätt stämplar. När vi väl kom till gaten så var boardingen nästan avslutad. Totalt värdelös process och lika värdelös som när vi ankom till landet. En så omständlig och långsam process får ju inte direkt de som besökt landet att rekommendera det för andra när minst 6 h av semestern kommer vara att köa på flygplatsen. Vi kom hur som helst med planet och jag tänkte sammanfatta lite lätt nedan om vad jag upplevt och tyckt. Vi har ju inte varit här på semester utan vi har varit här och rest och upplevt allt vi har hunnit och som verkat intressant.

Folket – befolkningen består av berber och araber. Många av araberna har berbiskt i släkten liksom landets kung och det märks att det är det berbiska som försäljare försöker lyfta fram som det säljande och unika med landet. De berbiska säljarna pratar mer än gärna, speciellt att de ogillar araberna. Dock inte lika mycket som judarna. Sen finns det visserligen inte många judar kvar i landet av de 300.000 som bodde här för 60 år sedan. Men i varje stad finns det judiska kvarter, kallade mellah, och begravningsplatser.
De av befolkningen som sitter på caféer eller bemannar de flesta butiker är män. Kvinnor ses mest i åldrarna barn till tjugoårsåldern för att sedan försvinna tills de kommit upp i åren. 
Klädsel – de berbiska långa tjocka kaftanerna, djeballa, är onekligen populära bland delar av befolkningen. Förutom att de räcker ner till fötterna så har de även en kapuschong. Denna är gärna uppfälld över huvudet som får bäraren att se ut som någon som lajvar som medeltida munk eller tomte. Med tanke på drogvanorna så är haschtomte kanske inte alltid en så dum beteckning.
Kvinnornas klädsel är mycket varierande. Bland yngre kvinnor och barn så finns alla sorter. Kanske hälften ungefär som inte bär slöja. De utan klär sig ofta västerländskt, de med slöja kan också klä sig västerländskt bland de yngre men sen har vi också vissa yngre som bär heltäckande slöja, niqab. Bland de äldre kvinnorna är både heltäckande och slöja överlag betydligt vanligare. Få gånger jag såg någon över 50 som inte bar det.
Språket – den arabiska som talas är en dialekt som är svårförstålig för de som pratar klassisk arabiska. Men några enkla glosor som hej, tack och nej är detsamma. Många pratar dock berbiska som fått ett uppsving på senare år då det inte anses lika fult längre att vara berb utan det finns en stolthet i det. Dock dominerar fortfarande de arabiska namnen och det är traditionellt finare att vara arsb än berb här. Franska talas av de flesta och funkar i de flesta sammanhang. Med engelskan är det sämre men att göra enkla saker som att pruta, tvista och taxipriser och beställa mat funkar utmärkt.  I norr är spanskan lika gångbar som franskan.
Religion – 99% av befolkningen är muslimer och vart man än är så hör man böneutropen fem gånger dagligen. Roligast är när man är inom hörhåll från flera moskéer och det blir både som en tävlan och ett samtal dem emellan. Vissa dagar har vi befunnit oss på avstånd så vi knappt uppmärksammat utropen som mest låtit som hesa fredrik. Andra gånger har jag blivit väckt alldeles för tidigt på morgonen av skrålandet. Jag har trots min bakgrund inte fördjupat mig särskilt mycket i just det religiösa i landet. Mest konstaterat att icke-muslimer inte varit välkomna i moskéerna eller vid Moulay Idriss mausoleum. Läst någonstans att det finns många som är anhängare till den sällan uppmärksammade sufi (muslimsk mystik) islamska inriktningen. De verkar ha ett hyfsat avslappnad inställning i alla fall om man jämför med andra muslimska länder. Fatimad hand, skydd mot onda ögat, syns precis överallt och det verkar generellt vara ganska vidskeplugt.
Maten – Tajine är det stora i Marocko. Dessa berbiska konformade lerkärl där innehållet både får sjuda och ångkokas. Vissa rätter har lite smak och krydda, som keftaköttbullarna, medan andra egentligen inte smakar så mycket. Vad man än äter så behöver det i alla fall saltas för att inte smaka alltför lite enligt skandinavisk parlör. Bröd serveras till allt och det är oftast det platta vita brödet man får som jag tycker är mer skalk än bröd, men det är ju en smaksak. Mintté serveras hela tiden överallt till allt och be om att få sockret vid sidan så diabetsen inte kommer och knackar på direkt. För när vi har blivit serverade redan sötat té så har det varit rejäla sockerchockar vi fått.
Droger  - det går inte att gå många meter utan att någon vill sälja cannabisprodukter. De dyker verkligen upp överallt, i en trång gata i en medina, kring uteserveringar, ja i stort sätt överallt. Det mest intressanta var igår då försäljaren började nämna hasch för att i nästa andetag säga opium när vi gick förbi. Kändes lite exotiskt ala 1800-talets koloniserade Kina.
Alkohol – finns på restauranger eller små ljusskygga barer i de flesta städer. I turiststäder som Marrakesh och Essaouria så är det lättare än i andra städer att få tag på. I vissa städer går det att köpa öl och vin på varuhus som Carrefour. Det bryggs både öl och produceras vin i landet och främst då för den inhemska marknaden. Både på barer och i butiker ser man lokalbefolkning som konsumerar alkohol. Roligast var idag då vi såg en berb i kaftan köpa en stor flaska av något, be och en påse för att sedan fästa påsen och innehållet i bältet innanför kaftanen. Inga uteserveringar serverar dock alkohol och det märks att det inte är en del av den sociala kulturen. En miss på resan var att vi aldrig fick smaka spriten de framställer uppe i Atlasbergen på dadlar (eller vad de nu var).
Värmen – på sommaren ska det tydligen vara olidligt varmt i landet men nu i november var det väldigt behagligt. Skjorta, shorts och sandaler funkade utmärkt dagtid då temperaturen alla dagar för oss var över 20 grader var i landet vi än befann oss. Dock blir det betydligt kallare om nätterna och byggnaderna är inte uppvärmda så tjocka täcken behövs.
Naturen – landskapet i Marocko är verkligen fantastiskt vackert, från de snötäckta topparna i Atlasbergen och de böljande sanddynorna i öst till de stora atlantvågorna som rullar in över kusten och slår mot klipporna liksom de kulliga vackra odlingslandskapet norr om Meknes. Det hade varit häftigt att vandra längs lederna uppe i bergen någon vecka liksom att spendera mer tid i öknen. 
Skäp – sopor finns dock överallt som förfular den vackra naturen liksom gatorna i medinorna.
Pengar – varje chans man har för att bryta ner 100 och 200 sedlar till mindre valörer bör man ta. För plötsligt står man där och vill köpa något som man förhandlat ner till 15 men med en hundralapp i fickan. Säljaren kommer i nio fall av tio hävda att han inte har växel och hur man än gör då kommer man få betala mer än tänkt. 
Transport – tågen är lika försenade här som i Sverige och bussar är ett bra alternativ. Det går enkelt att resa mellan städerna med både tåg och buss men det tar sin tid. Dels är det långa distanser, dels är det hinder i form av berg. Inom städerna är det apostlahästarna som är ens bästa vän. Men om man ska längre sträckor, framförallt med packning är det taxis som är alternativet som står till buds. I vissa städer är det enkelt och billigt då de kör på taxameter medan det i andra som Marrakesh är en förhandling där de ofta startar med att de vill ha hundra kronor för en kort resa. Beroende på hur ihärdig man är och hur gott om tid man har kan man få resa för 20-40 kr. Men det är ändå ett rejält överpris.
Försäljarna – titta aldrig på en vara, plocka absolut inte upp en vara för då har du en försäljare direkt intill dig som aldrig verkar sluta prata. De kommer ge dig ett galet högt pris som du måste förhandla ner till en tillräckligt låg nivå. Allt är köpslagning och det blir tröttsamt efter en stund. Har inte folk bättre saker att göra om de bill köpa några ägg än att förhandla en stund? 
Bemötande – med det ovan skrivna så är det svårt att avgöra om personen du möter är genuint trevlig eller vill lura dig. För det finns förstås trevliga människor i Marocko men man blir så tagen på sängen när någon bara uppmärksammar att man går med packning och pekar att bussen är åt något håll. För många gånger är det någon som vill lura med en till en butik eller restaurang som gör att man hela tiden är misstänksam. 
Service – det är viktigare för caféer och restauranger att få in folk än ge gästerna bra service. Dft är många gånger lång väntan både på mat och räkning. 
Dricks – alla ska dricksas, nästan i alla fall. Tar man taxi med taxameter ska man ge några dirhams i dricks, på restauranger ska man dricksa 10% och går man på toa står det någon och vill ha 2 dirham i dricks. Så småpengar ska man alltid ha.
Servetter/toapapper – alltid bra att ha med sig då det många gånger saknas eller att man behöver snyta sig pga allt i luften.
Allergier – är man allergisk mot något kommer man under större delen av resan ha klisnde ögon och rinnande näsa. Pälsdjur är överallt, katterna går in i alla hus, hundar på gatorna liksom åsnor, hästar och annat. 
Djuren – få djur jag sett under resan har sett ut att må bra. Katterna i gränderna och husen har sett undernärda ut, hundarna skabbiga, aporna i koppel på torgen har det varit synd om liksom åsnorna som får slita med packning i medinans trånga gator. 
Städerna – av de städer vi besökt tycker jag att Marrakesh, Essaouria,  Chefchaouen och Fès/Meknes är värda att se. Marrakesh för dess galenskap på Jemaa el Fna och shoppingen, Essaouria för havet och befästningarna, Chefchaouen för att vandra i blått i medinsn och Fès/Meknes för att se en äldre medina och möjlighet att åka till de romerska ruinerna i Volubilis. Förutom detta tyckte jag ökentouren var väl värd sina pengar för att se Aït Benhaddou, Tinghir och rida ut på kamel i öknen i Mezouga.
Arkitekturen – även i de nyare stadsdelarna (om vi räknar bort skyskrapor) så gillar jag att de håller fast vid traditionerna. Nya byggnader uppförs i äldre stil och det är en blandnong mellsn arabiskt och berbiskt. Jag tyckte kasbahorna vi såg var otroligt läckra och stadsmurarna runt medinorna liksom portarna var fina. Riaderna ser ofta anspråkslösa ut på utsidan men är vackert dekorerade inuti med innergård och takterrass. 
Medinorna – De kan vara proppfyllda med människor, mopeder, fordon, kärror, varor och åsnor som alla förslker tränga sig fram längs butiksgatorna. De kan också vara folktomma så när som på skumma individer som försöker lura turister som kommit på avvägar. De kan vara helt labyrintliknade som i Fès och mindre och lättnavigerade som i Essaouria. Oavsett var så blir man lika överraskad när man går i en nedgången smal gata och plötsligt går in i en riad som är helt fantastisk på insidan.
Trots allt negativt ovan har jag verkligen gillat resa runt i Marocko och jag har haft ett fantastiskt resesällskap med mig. Om jag någongång skulle återvända till landet så hade det varit för en shoppingweekend. Annars känner jag att jag sett det jag ville se och att det finns andra platser som lockar betydligt mer än ett återbesök. Om ni funderar på att åka så pscka lätt så ni kan handla mycket. För det finns oerhört vackra fat, prydnadssaker, tallrikar,  fina läderväskor, skor, oljor etc etc. Ett spännande och annorlunda land som har många ansikten. 
 

Tr
Senast aktiv - från Halmstad, Hallands län, Sverige
subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem