Resdagboken

28 januari: Avfärd mot Sverige!

måndag 28 januari 2019 Sydney, New South Wales, Australien
  • 145 Visningar
  • 0 Kommentarer
Rapportera

På måndagsmorgonen var det slutligen dags för hemfärd mot Sverige.
Vi började dagen med frukost och jag och Per åkte sedan förbi tippen med saker att slänga och sedan till banken för att överföra pengar från vårt konto på Nya Zeeland till kontot i Sverige. Efter det åkte vi förbi Toni för att lämna våra barns gummistövlar och sedan till Melanie för att lämna våra sovsäckar och kuddar, för att de skulle kunna komma till användning när vi åker hem. Toni och familjen var inte hemma, men jag fick chansen att ge Melanie en sista kram... Efter det åkte vi förbi the warehouse för att köpa en födelsepresent till Mauri, som fyller år om två dagar och efter det till affären för att köpa lunch att laga hemma hos Lankis. När vi kom hem lagade vi mat och Per betalade även räkningen för vägtullen på telefon, från semestern på norra ön(, vilken konstigt nog aldrig dykt upp i brevlådan). Eftersändningen gick dessvärre inte att ordna per telefon, eftersom de önskade se ID-handlingar, vilket gjorde att Per i all hast än en gång fick åka in till stan’. De var där villiga att hjälpa till och allt löste sig bra... 
Efter att vi alla fått i oss en stadig lunch och dessutom smörjt kråset med efterrätt, skjutsade Per mig till flygplatsen med det mesta av packningen. Han åkte sedan hem och Isabell skjutsade in Per, resten av familjen och även sina barn för att säga adjö. Det blev mycket tårar när skulle säga adjö, vilket förstås inte var så konstigt, eftersom de har varit några av våra allra närmaste vänner här. Men troligen ses vi redan i sommar igen... 
När våra vänner hade åkt checkade vi in. Tillåten vikt från Invercargill till Christchurch brukar vara 23 kg per väska, medan vid senare flighter 30 kg. De godtog dock våra 30-kilosväskor, vilket var en lättnad... Plötsligt överraskade Toni och barnen med att dyka upp för att säga adjö, vilket var kul och vilket vi verkligen uppskattade! Strax efter kom Stuart och hans fru Ali och lite senare även Murray och Jan. Det kändes verkligen omtänksamt av dem att komma och visa att vi var viktiga för dem, trots att vi lämnade dem... Det blev förstås ytterligare jobbiga avsked innan vi gick på flyget, men det kändes fantastiskt att de varit där och tagit avsked. På något sätt kändes det ändå som en lättnad att vi nu klarat det och var på väg. Alla avsked har tagit på krafterna... Planet avgick en kvart försenat kl 14.15 mot Christchurch och när vi lyfte såg vi Oreti Beach breda ut sig under oss. Det var en blandning av känslor som välde över mig när planet startade. Det kändes konstigt att vårt år på Nya Zeeland redan var slut. Det var jobbigt att behöva lämna vårt liv här, men samtidigt såg jag förstås fram emot att få träffa alla därhemma igen. Jag är säker på att de andra i familjen även kände det på liknande sätt... 
En timme senare anlände vi och fick vänta någon timme på nästa plan mot Sydney som avgick kl 18.45. Vi gick på Emirates enorma plan i två våningar, som nästan var fullsatt och rymde ca 1000 personer(!). Drygt tre timmar senare var vi framme. Här var klockan dock bara 20, vilket kändes som att det gav oss två timmars extra bonustid. När vi hämtat ut vårt bagage gick vi ut från terminalen. Vi möttes av en skön 25-gradig värme som kom emot oss, vilket kändes fantastiskt behagligt. Vi väntade in en taxi som kunde ta oss alla, inklusive packningen, och åkte sedan till det vandrarhem som vi skulle bo på tre nätter. Det låg mitt i stan och blev tilldelade ett fräscht rum med egen toa, sängkläder, handdukar m.m. Vi var alla trötta och det var riktigt skönt att vara på plats. Ellen och Ludvig somnade båda direkt efter de lagt huvudet på kudden och vi andra strax efter... 
 

subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem