Resdagboken

UnescoVärldsarv x2, japansk crepes, pyjamasparty

onsdag 15 maj 2019 Hiroshima, Hiroshima prefektur, Japan
  • 137 Visningar
  • 0 Kommentarer
Rapportera

 Dagens förmiddagstågåkande med lokaltåg och shinkansen tog oss från Nagasaki till Hiroshima och hit anlände vi lagom till lunch.

Efter käk styrde vi kosan mot Fredsmuseumet med flera relaterade stopp efter vägen. Vi passerade först minnesmärket för ground zero där världens första atombomben slog ner den 6e augusti 1945. Sen passerade vi vad som. måste vara stans mest kända landmärke - katedralen som trots sin närhet till GZ inte totalt demolerade. Den här bevarats i samma skick som den såg ut direkt efter bomben, som påminnelse om krigens fasligheter. Vi promenerade genom Fredsparken och passerade först det monument som särskilt tillägnas barnen. Monumentet och de vikta pappers-tranorna kommer från en liten tjej som heter Sadako Sasaki. Hon var 2,5 år när bomben smällde och när hon var 11 år dig hon av leukemi/ cancer. Hennes klasskamrater och vänner ledde initiativet till monumentet och det är även från henne/ dem som origamitranorna blivit freds-symboler. Det är obligatorisk för alla 5te-klassare (i Hiroshima/ närheten) att besöka monumentet och vi såg massor av skolbarn med uniformer.

På väg mot museumet passerade vi minnesmonumentet - en båge och inne i den en kista. Dennis berättade att den innehåller över 220 000 bekräftade namn på personer man vet dog av bomben eller i bombrelatetade sviter efteråt. På museumet fick man, som igår i Nagasaki, se hur saker påverkats och hur långt ifrån de varit. En av de grejer som berörde mig mest var den mörknade konturerna i stentrappen/väggen av någon som suttit och väntat på sin tur vid banken (eller om det var posten). Gamla Hiroshima var till stor del byggt av trähus, vilket är en bidragande faktor till att många dog då elden så snabbt kunde spridda sig.
Där fanns oxå många foton och berättelser om människor som dödats.

Sen tog vi en taxi för att komma till tågstationen och åka båt till Miyajima. Det betyder "helig ö" och där finns en av de första shinto-helgedomarna som heter ​Itsukushima och ​​​​​​byggdes på 1100- talet. Förr i världen fick bara mäktiga samurajer och adeln komma hit. De seglade in hit genom en stor portal ute i vattnet. Själva helgedomen ligger vid vattnet och gångarna blir som bryggor när det är högvatten, vilket det tyvärr inte var vid vårt besök. En annan lustig sak med denna ö var att det finns nån sorts japansk hjort som anses vara ert heligt djur, så de strövar fritt omkring i byn, såg verkligen märkligt ut. De var rätt tama och kom fram och buffade på en eller försökte äta upp Bernts karta när han viftade för mycket med den.
Vi tittade på helgedomen, tog några cacher. Sen delade vi på oss sista tiden till färjan skulle gå tillbaka. Bernt, Xolanda, Tedronai, Dennis-guiden, två till och jag hurtade lite snabbt uppupp för en kulle till ett mysigt litet tehus, där vi beundrade utsikten, tog en snabb öl och 15 minuter senare gick vi i rask rakt tillbaka till färjan och hann preciiiis med den. Turboturistande är visst vår grej denna resa. ;)

Väl tillbaka i Hiroshima ville de flesta prova äta Okonomiyaki, nån sorts japanska pannkakor med fyllning, som kommer just härifrån Hiroshima. Det var fascinerande att sitta i den lilla restaurangen (vårt sällskap fick delas upp sig på 3-4 små restauranger) vid stekbordet och se på hur de först stekte pannkakan, sen nån sorts vitkål och mungbönor, sen nudlar, bacon, sen ett ägg och la allt som lager på lager. Inte helt lätt att äta med pinnar, men riktigt gott!

Vi var tillbaka på hotellet vid halv nio. Bernt och jag bestämde oss för att inte gå ut igen, utan istället testa på hotellets bad. Så vi svidade om till hotellets inte så tjusiga pyjamas och tofflor och trippade upp till 14de våningen. Överallt mötte vi folk från vårt sällskap - eller andra hotellgäster, i samma mundering, det var som att hela hotellet helt plötsligt blivit till ett jättestort pyjamasparty!! Givetvis var herr- och dambad separerade och det var samma procedur som på ryokan i Takehara. Först en grundlig tvätt i sitt-duschande, sen naken ner i varmvattensbassängen i det knähöga heta vattnet tillsammans med de andra nakna kvinnorna. Här fanns en ångbastu, en inomhuspool och en utomhuspool - med lika varmt vatten men mer svalkande luft och öppet uppåt så man kunde titta på moln på den nattmörka himlen, en glasvägg ut mot staden, mestadels frostat glas, men med en knappt 3 dm stor glipa så man kunde titta ut på skylinen. Skönt avslut på dagen.

Hur har det gått med dagens klant-liga? Tja, ett par glömda hörlurar på tåget (trots att Dennis börjat påminna oss minst 5 ggr i hörsnäckan innan vi lämnar tågen att dubbelkolla så vi inte gömt något) och jag glömde hela hörsnäckemoprytteln uppe på kullen i tehuset. Nu visade det sig att en annan i sällskapet fått med sig den av misstag, så jag fick tillbaka den, men de andra påstod att det inte gilldes och jag räknades visst ändå in i alzheimersgänget...

Igår bodde vi på 9de (eller 11e) våningen, åt frukost på 13de. Tidigare har vi bott på 3de eller 4de eller 7de våningar. Idag bor vi på 5e våningen, badet var på 14de, lobbyn på 13de. Inte konstigt det börjar vara svårt att hitta till sitt rum och komma ihåg på vilken våning man bor...

Sofia Henriksson
Senast aktiv - från Umeå, Västerbottens län, Sverige
subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem