Resdagboken
Regnskydd
Regnskydd

Dag 29 - Palangan

söndag 5 januari 2020 Puerto Galera, MIMAROPA, Filippinerna
  • 246 Visningar
  • 0 Kommentarer
Rapportera

Söndag 5/1
Värsta stormen rasade när vi vaknade, det började redan på sen kväll igår men nu blåste det rejält. Självklart fungerar inte internet då. När vi kom upp i restaurangen för frukost satt tysken o hans toy boy och kedjerökte på bästa plats vindfritt innanför plastväggar så alla som ville slippa rök var hänvjsade till bortersta ändan och stormen. Ruttnade på detta som verkar vara helt unikt för Mindoro och klagade i receptionen (bitch-varning!!!) men jag vill gärna äta min frukost utan att bli ihjälgasad. Det är också en principsak och möjligheten att som turist faktiskt påverka och göra skillnad. Thomas blev inte jättelycklig utan tyckte jag skulle gilla läget. Receptionisten satt med en ishandduk på kinden pga hemsk tandvärk. Det innebär i detta land att tanden dras ut. 

Fick en godare frukost igår och tolkar det som att de inte tänkte tjafsa om att jag ville ha en annan frukost än ett av de tre alternativ de erbjuder (i menyn finns många  men prissatta och de erbjuds inte när frukost ingår). 

Senlåg vi och läste några timmar och precis när hi len öppnat sig och regnet vräkte ner, då kom vår skjuts till Sabang, sen stora beachen/orten nordost om oss, så det var bara att åka dit och trotsa vädret. Tricyclarna ser annorlunda ut här ön t.ex. Coron och har oliak varianter av plastskynken hängandes framför chauffören. Det är också kraftfullare mc. Dey behövs nog i backarna här så även om vi två tjocksmockar får hänga oss framåt i vagnen i de brantaste lutningarna så orkar de knappt upp.

Sabang var ännu sunkigare än White beach där allt handlade om dykning. Dykcentren ligger på rad, ofta i kombination med en resort men 99% av dem riktade sig till koreanska och kinesiska gäster. Utöver det dominerades klientelet av lönnfeta halvalkoholiserade västerländska gubbar som satt vid barerna. Och det röktes överallt och var skräpigt. Synd att Mindoro inte lyckats hålla på sina egna värderingar som i Visayas, Palawan eller Bohol.

Kollade runt bland dykställena och det var väldigt tyst. Behöver inte boka utan kan bara komma dit imorgon om jag vill men de dyker bara ett par hundra meter från stranden pga de starka vindarna så alla de dykställen Puerto Galera är känt för är inte tillgängliga större delen av perioden dec-feb pga de östliga monsunstormarna. Så varför visste jag inget om detta innan? Då hade vi ju inte stannat i denna landsända. Morr!

Promenerade runt, drack juice och så satte vi oss på ett steakhouse (stackars Thomas måste ju få riktig mat ibland) och åt en 7-rätters meny som var riktigt skaplig. Bäst var det förstås med det röda vinet. Ett par timmar satt vi där innan vi begav oss hemåt och då var klockan redan 16.30. Jag ville åka en jeepney, de roliga färgglada minibussarna men Thomas vägrade så det blev ännu en tricycletur.

Internet funkade inte alls så jag satte mig i receptionen i ett desperat  försök att publicera gårdagens inlägg som varit klart sen igår. Det var segare än sirap även där. Reparatör ska komma imorgon bitti igen. Passade på att konversera receptionisten, en 31 årig tjej, 4-barnsmamma med barn åldrarna 8 mån-13 år som hennes mamma tar hand om när hon jobbar 10 h/dag 6 dagar i veckan. Hennes man är fiskare. Vi utbytte bilder och pratade lite om mammors konstanta dåliga samvete för sina barn. 

När jag efter mycket möda och stort besvär 2 h senare fortfarande inte lyckats  publicera gav jag upp och återvände till Thomas och min bok frustrerad över att det ska vara så svårt, var så nära att lyckas men så föll det på målsnöret.
 

Tine Asplund
Senast aktiv - från Manilla, Metro Manila, Filippinerna
subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem