Resdagboken

Start i Helsingborg, dag 1

måndag 6 juli 2020 Helsingborg, Skåne län, Sverige
  • 190 Visningar
  • 0 Kommentarer
Rapportera

Min första cykelsemester sträcker sig från Helsingborg till Göteborg, 390 km. 

Dagen började i ett molnigt Helsingborg. Med de lånade cykelbyxorna med vadderad rumpa var vi redo att hämta hyrcyklarna. Så coolt att ha all sin packning i cykelväskorna. 😊

Arild var dagens höjdpunkt! Och de nyinköpta vattentäta skorna. Ödets ironi så började såklart solen att skina över oss så snart skorna var inköpta och de sken sen hela turen från Höganäs till Bläsinge gård (Jonstorp) där vi nu huserar för natten. 

På en liten liten hamn i Christians fiskebod, i en liten by innan Viken köpte vi varmrökt lax. Jummi! 😋 Sedan blev det Vikentomater i Viken. Dock utan den där övertrumfande smaksensationen som vi hade upplevt tidigare av Vikentomater. 

Lunchen intogs sittandes i halv storm bakom en fiskestuga i Viken. Regnet smattrade och iskalla fötter kläddes barfota efter flertalet regnskurar där skorna blev dyblöta. Men, med den varmrökta laxen, Vikentomaterna, ost, avokado och knäckemacka var det den godaste lunchen på länge. Vilken kontrast från morgonens frukost på vandrarhemmet i Helsingborg med kvinnan som hällde sin alkoholhaltiga dryck i en colaflaska under bordet och köket där frukosten lagades och inget gick att hitta utan ett lager ingrodd fett. 

Efter denna blöta och blåsiga lunch där regnet tilltog åkte vi vidare kylslagna och jag med mina blöta skor återigen på fötterna. 

Väl framme på ett fik i Höganäs blev de och vi varma med en kopp te och strumpor. Sedan införskaffades superduperbra vattentäta skor på en sportoutlet i Höganäs så att det går att cykla om/när regnet kommer. 

Svängde bort från kusten efter Mölle (väderkvarnen) och vi möttes av en massa fält och vingårdar!!! (😀) Så mycket fina halmtak och stockvirkeshus.

Och sedan, helt oväntat kom en riktig kustpärla i strålande sol, Arild! Som en liten medelhavsparadis. Med en hamn och ett kapell från 1400-talet för sjömän som dog i förlista skepp.

Vi kan konstatera att där Helsingborgarna var nonchalanta med avstånd såhär i coronatider har landsortsbona visat andra takter. Avstånd hålls (kanske för att de hör vår Stockholmsdialekt och blir skräckslagna) eller annars finns en annan medvetenhet här. 

Nu är det daga att få sova i rena lakan utan reselakan där jag känner mig som en sjöjungfru med begränsat benrörlighet. Första gången på nästan en vecka för min del. Så skönt!

subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem